Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej mindre om än att mörda och utrota sådant byke. Gud hjälpe
oss ur denna konfusion! Men efter all apparans blir sista villan
värre än den första. Men utan blod slutar säkerligen ej detta
kalaset, och något bör rinna, men ej öfverflödigt». [1]
Ställningen ingaf sålunda Armfelt allvarliga bekymmer.
Hans lifliga inbillning, i förening med missnöjet att ej hafva fått
utföra en vapenbragd, kom honom väl att måla i svart mera
än nödvändigt var. Själf delade han den allmänna förbittringen
mot danskarna och lemnade villigt öra åt de gängse
berättelserna om deras utpressningar. Alldeles utan grund voro likväl
icke Armfelts farhågor för följderna af att länge hålla de
uppretade skarorna under vapen, utan tillfälle att använda dem; lika
litet som ryktena om befolkningens lidanden i Bohuslän och
Dalsland, huru öfverdrifna de än voro och huru mycket de än
torde hafva begagnats för att underhålla den uppretade
stämningen mot fienden.
Utan inflytande på konung Gustafs hållning blefvo ej
heller dessa föreställningar från Armfelt och den allmänna
förbittringen; konungen gjorde sig beredd att bryta stilleståndet.
Han afsände den 24 Oktober till prinsen af Hessen ett hotande
bref, hvari med skärpa framhöllos befolkningens klagomål öfver
de danska truppernas utpressningar. Mot-klagomål framställdes
från dansk sida öfver uppbringandet af en dansk proviant-flotta af
25 fartyg samt af tvenne jakter, lastade med de vid Qvistrum
eröfrade kanonerna, efter afslutandet af den första vapenhvilan.
Det syntes sålunda i slutet af Oktober 1788 ovisst, om ej
fiendtligheterna ånyo skulle komma att utbryta. Konungen höll
krigskonseljer i Göteborg om planen att gå offensivt till väga;
befallning affärdades till landshöfdingarna i Skaraborgs och
Jönköpings län om anskaffandet af frivilligt manskap, enär det vore
ovisst, om stilleståndet komme att förnyas. — Armfelts hotande
ställning i Vermland föranledde äfven att en dansk styrka
afsändes till öfverste Strickers förstärkning i Åmål, dit äfven
generalmajor Mansbach beordrades från Venersborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
