- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
247

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sinnena. [1] Betecknande är, att Schröderheim i ett bref till
konungen (redan i September 1788) omtalar den allmänna
bitterheten mot Armfelt, hvilken, enligt Schröderheims egna ord,
grämde honom, samt uttrycker sin önskan att Armfelt icke finge
någon befattning, hvarken i Vermland eller annorstädes; [2] och
att den uppriktige fosterlandsvännen L. v. Engeström från
Warschau ansåg sig böra uppmana honom att söka beskickningen i
Dresden, för att icke genom sin närvaro i Sverige »hindra det
goda verk, enighetens återställande, hvaruppå hvar redlig svensk
borde arbeta». [3]

Ryktet berättade äfven, då riksdagen stundade, att konungen
utsett Armfelt till landtmarskalk, för att genom honom styra
adelns öfverläggningar; och fastän detta icke besannade sig —
konung Gustaf insåg nog, att Armfelt med sitt uppbrusande lynne
och sin fullkomliga ovana vid offentliga förhandlingar skulle
kunnat blifva honom till mera skada än gagn — hade man icke
desto mindre mycket att förtälja om hans inblandning i
riksdagsangelägenheterna.

Fullkomligt ogrundade voro visserligen icke dessa
sistnämnda rykten. I synnerhet under riksdagens början användes
han af konungen för att på enskild väg söka vinna
motsträfviga folkrepresentanter för konungens sak. Sammankomster
med riksdagsmännen egde rum under Armfelts auspicier, hvarest
de ifrigt bearbetades af honom själf och andra. [4] Han sades
flitigt besöka de ofrälse ståndens klubbar för att vinna dem för
sina syften. [5] Med konungens vänner inom presteståndet,
Nordin och Wallqvist, hade han, enligt bådaderas anteckningar,


[1] «Företal till 1789 års riksdag«, se Heml. Handl. II:55, Jfr Tham,
anf. st. s. 18, och Beskow, anf. st. IV: 361. Författaren var prosten, sedan
biskopen Waller. Ett af de hätskaste paskiller, som utspredos af motpartiet,
var riktadt mot Armfelt och hade rubriken: «Baron Armfelts julklapp 1788«.
Det innehöll beskrifningen på ett «historie- och landskapsstycke«, i hvars
midt syntes turkiske storvisiren med en penningpung i handen; bredvid
honom Gustaf III med Carl XII:s långa värja, samt framför honom «i en obscen
ställning« gunstlingen Armfelt. På taflan syntes äfven Svea, hållande ett
pergament med inskrift: «Sönderslit det förskräckliga band, som fäster folket
vid regenten och blindheten, och sänd oss frihet och säkerhet«. (Jfr De la
Gard. Arch. XX: 31.)
[2] Se Skrifter, s. 262.
[3] L. v. Engeström, Minnen I: 280. I bref till v. Asp motiverar han
ytterligare detta råd därmed att Armfelt och Toll voro allmänt förhatade
(16/11 1788, s. 281). Armfelts obestridliga förtjenster om folkväpningen
visade, huru föga välbetänkta dessa råd voro, om också deras välmening var
otvifvelaktig.
[4] En anekdot härom berättas i Ehrenströms Anteckn. I: 182.
[5] Hertiginnans af Södermanland dagbok.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free