Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hela antalet af de trupper, som genom krigsberedningens
försorg under sommaren 1789 hunnit utrustas för att deltaga i
fälttåget i Finland, utgjorde mellan 8 à 9,000 man. [1] Därtill
kom det manskap, som anskaffades för flottans räkning.
Stora flottan i Karlskrona gjorde krigsberedningen större
bekymmer än allt annat. Så väl dess officiella skrifvelser till
konungen som Armfelts enskilda bref upptogos till en god del
af klagomål öfver omöjligheten att få någon ordning i flottans
angelägenheter. Redan i den första skrifvelse, som
krigsberedningen aflät till konungen, [2] yttrades tvifvelsmål om stora
flottan under året skulle kunna komma att utlöpa; och Armfelt
skref till konungen den 23 Juni: »Flottan gör mig mer
bekymmer än allt det öfriga; hon ensamt har kommit mig att önska,
att isen vore återkommen och att vi vore i Januari månad; då
kunde det åtminstone ej bli frågan om att kombinera sina rörelser
med hennes». — I själfva verket vore förhållandena i Karlskrona
egnade att hindra framgången af den uppgjorda fälttågsplanen;
de motverkade dessutom bestämdt i hög grad krigsberedningens
öfriga arbeten. Flottan »slukade allt, som en Moloch». En stor
procent af de trupper, som ditsändes, väntades af det hårda ödet
att inqvarteras på sjukhusen och omkomma af vanvård; och ett
vanligt förbehåll vid antagandet af krigstjenst blef att slippa
skickas till Karlskrona. Storamiralen hertig Karl begärde
oupphörligt nytt manskap och nya penningesändningar. Han ville
för flottans räkning lägga beslag på trupper, bestämda att
öfversändas till Finland; han gaf befallningar, som korsade
beredningens åtgärder; han föreslog slutligen att på engelskt sätt
pressa matroser till örlogstjenst från handelsfartyg. Det
sistnämnda afstyrktes på det bestämdaste af beredningen. [3]
Dock var det icke storamiralen hertig Karl, som i
främsta rummet gjordes ansvarig för oordningarna i Karlskrona.
»Denne furste», skrifver Armfelt till hans broder konungen, »har
många goda egenskaper; han skulle blott lefva bland hederligt
folk»; och han återkommer i sina bref oupphörligt till klagomål
öfver de »odugliga gökar», som omgåfvo honom. [4] I
Karlskrona fortsattes nämligen — alla samtida vittnesbörd tala
därom — samma militäriska politik som året förut i Helsingfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
