Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
små saker; och hans person sysselsatte mer än någonsin den
allmänna uppmärksamheten. Konungagunstlingen, hofvets »maître
des plaisirs», hade mognat till statsmannavärf. Utan att ega
någon annan civil tjenstebefattning än värdigheten af
öfverste-kammarjunkare och direktör för Kongl. Maj:ts hofkapell och teater
samt kansler för universitetet i Åbo (sedan Aug. 1791), ansågs
Armfelt i själfva verket såsom ett slags premierminister, vid
sidan af regeringens främste man, riksdrotset grefve
Wachtmeister. Arméens angelägenheter gingo genom hans händer;
äfvenså i väsentlig mån förhandlingarna med utrikes makter, hvilka
under dessa år spelade en stor rol i Sveriges historia. Redan
kort efter hans hemkomst i September 1790 troddes det, att
Armfelt skulle få »det ämbete, som svarar mot kanslipresident»; [1]
och de täta öfverläggningar, som egde rum mellan honom och
konungen, gåfvo stöd åt den förmodan, att »summa rerum skulle
tillfalla Armfelt», samt att han vore »den förste och den siste i
allt». [2] Äfven till rikets inre förvaltning syntes hans inflytande
sträcka sig: förändringar i regeringspersonalen, tillsättande af
tjenster, sammankallandet af finansriksdagen 1792, allt tillskrefs
— stundom med, stundom utan skäl — Armfelts råd. Då
konungen i Maj 1791 anträdde sin utländska resa, innehade
Armfelt en plats i den tillförordnade regeringen, hvars
sammansättning han ansågs hafva bestämt. [3]
De yttre förhållandena hade bidragit till att bereda
Armfelt denna inflytelserika ställning. Enväldets införande 1789 hade
medfört den förändring, att regeringsärendena behandlades af
rådgifvare, som konungen, mer och mindre tillfälligt, valde bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
