- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
349

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illa. Det behöfves först och främst, att Polen helt och hållet
styckas, att det delas mellan Ryssland och Preussen, som, då
de båda gjort denna betydliga landvinning, till Sverige skulle
afstå de gamla provinser, som vi förlorat genom de sista krigen
i Finland. Danmark på andra sidan skulle hållas skadeslöst för
Norge, hvilket det skulle afträda till Sverige, genom provinserna
Bremen och Verden, hvilka konungen af Preussen borde lemna,
och genom någon annan ersättning, som kunde anses
motsvarande». — Ni delar icke illa för Sverige, sade jag, då ni förökar
dess område på två håll; men jag tviflar att en dylik plan
någonsin kan lyckas, ty jag tror icke att en så fullkomlig
öfverensstämmelse kan vinnas mellan de olika makter, som skulle vara
intresserade i denna uppgörelse. — Men baronen tycktes vara
mycket intagen i sitt förslag».

Hertiginnan hade goda skäl att anse denna djärfva
kombination för ett outförbart fantasifoster. Såsom ett sådant torde
det äfven böra bedömas och ingalunda såsom en verklig plan.
Den torde dock snarare hafva upprunnit i konungens hjärna
än i Armfelts, ehuru den föga syntes låta sig förena med Gustaf
III:s samtidiga planer på polska kronan och med Armfelts
uppgift, att konungen aldrig ärnat samtycka till Polens delning.

Dessa mer och mindre löst utkastade planer och tillfälliga
hugskott, hvilka sysselsatte konungens lifliga inbillning och
meddelades hans närmaste vän, ega i själfva verket mera
psykologiskt än historiskt intresse. Den rol, som Armfelt därvid
spelade, var tvifvelsutan mera iakttagarens än verkställarens.
Verksammare kom han att ingripa i politiska underhandlingar med
Ryssland, som egde bestämda mål och som upptogo större
delen af året 1791.

*



Freden i Verelä hade, såsom vi sett af det föregående, till
framtida närmare öfverenskommelser hänskjutit åtskilliga punkter,
rörande hvilka man tills vidare nöjt sig med muntlig försäkran.
Armfelt hade före sin afresa från Finland [1] på det ifrigaste lagt
sin ryske kollega i Verelä baron Igelströhm på hjärtat att
befrämja dessa löftens uppfyllande; och han hyste i detta afseende
de bästa förhoppningar. De gällde, såsom vi erinra oss, i
främsta rummet åstadkommandet af en för Sverige fördelaktig gräns;
och den öfverenskommelse om utnämnandet af ömsesidiga

[1] Enligt hans bref till konungen 28/8 1790.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free