- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
383

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man icke må kunna tillskrifva denna begäran något slags
missnöje å ena eller andra sidan, har denna af min hand
undertecknade försäkran i dag blifvit till honom öfverlemnad.» Man kan
icke föreställa sig den förvåning, som detta förslag väckte hos
konungen. Han började emellertid att skratta och ville vända
bort saken i skämt; men jag erinrade honom om hans löfte.
Då svarade han: »Ni här rätt: jag skall egenhändigt skrifva hela
denna försäkran, och jag skall tillägga två rader af innehåll,
att edra platser skola förblifva obesatta under två år, så att,
om ni finner edra landtliga och filosofiska sysselsättningar
tråkiga, ni kan återtaga dem, som i alla afseenden passa er bättre.»
Vi talade sedan om hans gamla idéer att afsäga sig kronan och
draga sig undan o. s. v.; och jag insåg nog, att han, åtminstone
lika mycket som jag, beherskades af tanken att någon gång
blifva fri från statsaffärerna.»

*



En tilldragelse, som nästan samtidigt med riksdagens
sammanträdande började fängsla den allmänna uppmärksamheten,
var upptäckten af presidenten grefve Muncks, den en gång så
inflytelserike gunstlingens, förfalskningsbrott. Han hade, såsom
bekant, till ett stort belopp låtit förfärdiga falska s. k.
Fahnehjelmska sedlar, hvilka han genom en jude försökt sätta i
omlopp i Finland. [1] Saken väckte ett allmänt uppseende och
mycken förtrytelse, icke minst hos konungen. Äfven Armfelt
delade denna stämning; och de förhållanden, i hvilka han sedan
gammalt stod till Munck, gjorde honom icke benägen att döma
honom blidare. Han förklarade i ett bref till sin hustru [2] detta
brott därigenom, att penningbegäret hos Munck vore mäktigare
än hvarje annan passion, och yttrade, att hans fel vore, att han
aldrig »förmått höja sitt tänkesätt, men väl tvärtom.» I ett
följande bref tillade han: »Han måtte ha en ytterlig smak för att
vanhedra sig, då han söker alla medel att göra det.»

Armfelt hade vid denna tid sina särskilda anledningar till
missnöje med sin gamle motståndare. Han berättar därom
följande:

»Några dagar före min afresa till Gefle erhöll jag säker
underrättelse, att grefve Munck hade öfverlemnat till konungen

[1] Handlingarna i det Munckska målet finnas tyckta i Adlersparres
Handl. rör. Sv. hist. I: 126 o. f., II: 122 o. f.
[2] Från Gefle 2/2 1792.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free