- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
34

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven räkna ett slags skyldskap: Reuterholms moster, Maria
Gyllenstjerna, var gift med Armfelts farfader i dennes andra gifte.
Armfelts fader var visserligen född i första giftet, men de båda
finska familjerna kunde dock räkna slägt [1]. Vid hofvet hade
de båda »kusinerna» vid unga år vunnit anställning. Ännu
bevarade bref från Reuterholm till Armfelt [2] från deras ungdomsår
röja en viss förtrolighet mellan »min söta Gösta» och hans »trogne
tillgifnaste vän»; och ännu 1791 vände sig Reuterholm från Wien
till Armfelt, såsom sin »ungdomsvän», med begäran att denne
måtte hos konungen utverka ett löneförskott för honom för att
kunna fortsätta sin resa till Italien. Han tillägger i detta bref,
tydligen i afsigt att därigenom återvinna Gustaf III:s bevågenhet,
hvilken han genom sitt uppträdande vid 1789 års riksdag hade
förverkat, att han hoppades öfvertyga konungen, »huru långt
det vore från hans tänkesätt att någonsin vilja deltaga, än mindre
profitera af de tillställningar eller tillfällen, som genom idéernas
växlande omlopp möjligen hemma kunna förefalla, hvaraf han
redan för sin lilla del tacklöst haft öfver nog»; och slutar med
att bedja Armfelt att »sätta detta i sin rätta dager» [3].

Det sätt, på hvilket Armfelt behandlades, sedan
Reuterholm kommit till styret, röjde emellertid föga af den
»ungdomsvänskap», som han året förut, medan Armfelt ännu var den
mäktige konungagunstlingen, hade i så lifligt minne.

Ahlmans afskedande samt Liljensparres utnämning till
underståthållare och Armfelts vikarie under hans frånvaro, utan att
denne därom blifvit tillspord, var i själfva verket en grof skymf
mot öfverståthållareplatsens innehafvare, helst då Liljensparre
var Armfelts personlige fiende; och det sätt, på hvilket detta


[1] I Armfelts brefväxling nämnes Reuterholm på denna grund som
oftast, halft ironiskt, «kusin«. — I alldeles samma skyldskapsförhållande stod
Armfelt till Toll, hvars moder, äfven född Gyllenstjerna, var Reuterholms
moster. R. och Toll voro således köttsliga kusiner. — Så väl Reuterholm
som Armfelt härstammade dessutom från den olycklige rikskansleren Erik
Sparre, Reuterholm i 6:e, Armfelt i 7:e led.
[2] Reuterholms papper (R. A.).
[3] Det äldsta af Reuterholms bref till Armfelt (1782) är karakteristiskt
och kan förtjena här anföras. Det innehåller begäran, att Armfelt skulle
intressera Schröderheim för hans broder Axel Reuterholms befordran i Vasa
hofrätt. Han råder honom att därvid «pretextera interêten för adeln i den
provinsen, att få den otäcka ofrälse klumpen i hofrätten mera utspädd: och
den raisonen tror jag äfven kan blifva godkänd på högre ort«. Kändt är,
att Axel Reuterholm erhöll den önskade befordran, vare sig att det skedde
på de af hans broder anförda skäl, eller andra. Från vice korporal vid
lifdrabanterna och löjtnant i arméen förflyttades han 1783 till adjungerad
ledamot i hofrätten!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free