- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
55

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väntar mig att se hela assemblée nationale och alla sansculotter
i Sverige, så snart de blifva körda ur Frankrike». Särskildt
förhatligt var honom den Reuterholmska politikens närmande till
Frankrike: »Verninac, heter det, blir säkerligen på god fot i
Stockholm: han har gjort mord, calomnierat, visat falska bref,
fört falskt vittnesmål m. m. — allt det där bör utgöra en
utmärkt minister för Frankrike» [1]. Han visste att berätta det
orimliga ryktet, att svenska ambassadricen fru Staël med egen hand
på gatan mördat en aristokrat, endast därföre att han fällt tårar
öfver Frankrikes olyckor. Med anledning af Septembermorden,
»då nästan hvar tredje dag slagtades några tusen människor», gör
han den betraktelsen, att »alla tyranners regering tillsammans ej
kostat så mycket blod, som dessa fyra frihetsårens regering i
Paris», Han beklagade filosofiens och upplysningens framsteg:
»som barbarer voro människorna både rättvisare och bättre»; och
på följande sätt ger han luft åt sin förtviflan öfver det
inflytande, som tidehvarfvets filosofiska läror utöfvat: »Du himmelske
Gud, utbrister han, skola då ej de uppvakna, som den falska
filosofien insöfver! Jag blir så galen och arg, när jag tänker på
allt detta, så jag ber Gud att åter få se Neros, Caligulas,
Kristian Tyranns och Karl IX:s tider. Åtminstone blir mängden
af offer ej så stor som i detta upplysningens tidehvarf. — Nej,
min son skall blifva en barbar; han skall uppfödas utan
kunskaper om annat än en Gud och en kung, och all filosofi, all
metafysik, alla vackra fraser af dygd och ära, som nu äro masken,
infamien påklädt sig, skola för honom blifva en suite af den
enfaldighet, med hvilken hans förstånd omfattar det hela». Han
fortsätter med ständigt stigande upphetsning: »Läsa och skrifva
skall aldrig min son lära, så länge jag lefver, men lyda, säga
sannt, slåss på alla manér, söka hata och förfölja filosofer, lärda,


[1]
Att Armfelt hade rätt i sin förmodan, att de franska jakobinernas
sändebud Verninac, om också ej på de af honom anförda grunder, skulle
omfattas med välvilja af Reuterholm, bestyrkes af dennes afskedsbref vid
Verninacs afresa från Stockholm i Sept. 1792. Han försäkrar däri, att han
«sedan första ögonblicket« känt för Verninac «d’une manière non équivoque des
rapports de sympathie la plus parfaite«, och kallar sig «un ami, qu’un seul
instant a suffi à vous donner«. (Egenhänd. koncept, Reuterh. papp. R. A.).
— Emellertid förklarade svenska kabinettet formligen inför det ryska, att
Verninac icke vore erkänd såsom minister och att hans steg bevakades
af polisen. (Depesch till Stedingk 27/7 1792, tr. i Bihang till Schinkels
Minnen, I: 160; jfr. Sturzen-Becker, Reuterholm, 145. Se vidare om
Verninacs beskickning den utförliga framställningen af Boëthius i «Gustaf IV
Adolfs förmyndareregering och franska revolutionen« (Hist. Tidskr. 1888 s.
102 o. f.))

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free