- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
88

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tjenare. Törhända får Herr Baron inom kort se mina bref
daterade Stralsund», tillägger han, och gör i sammanhang härmed
den anmärkning att »utom den allmänna utvägen, döden, synas
vissa genvägar från sysslor till ledighet ha kommit i modet» [1].

Icke ens de restriktiva åtgärder, som i slutet af 1792
vidtogos af den Reuterholmska styrelsen med afseende på
tryckfriheten, Thorilds rättegång o. s. v., och hvilka beteckna
vändpunkten i förmyndareregeringens i början så »jakobinska» politik,
ansågos båda godt för framtiden hos de förskräckta rojalisterna.
I dem såg fröken Rudenschöld endast bevis på att en
statshvälfning i nämnda syfte nu påtänktes: »den inkonseqventa klick, som
från början understödt jakobinismen», började nu anse den vådlig
för sina intressen. »Visiren, skref hon, såg redan råds-talaren på
väg att slitas ur sina händer. Sedan jakobinismen väl kommit
i gång, så är det för den lika kärt att störta regeringsformen
af 1720 som den af 1772, och då — farväl med riksråd och
riksdagar! Om visiren icke gör sig till folktribun, så är
han återförd till intet». — «Ça ira, ça ira, skref hon i ett annat bref, blir
det allmänna skränet i vårt stackars fädernesland:
aristokrat-jakobinerna göra dess olycka». — Det språk, som i de svenska
tidningarna länge opåtaldt hade förts, innan tryckfriheten
inskränktes, var äfven egnadt att bestyrka tron, att revolutionen
i Sverige stode för dörren [2]. Den utländska pressen


[1] 5/3 1793 (R. A ). Redan på hösten 1792 hade Armfelt i ett bref
på följande sätt yttrat sig om Zibet och de Reuterholmska
personalförändringarna. «L’ami Zibet vit donc encore! Je le croyais envoyé à S:t
Barthélemy, mais cela ne tardera pas, s’il ne prend pas le parti de se mettre aux
pieds du vizir. Depuis qu’on a gagné Ehrensvärd par la place qu’on lui a
donnée, comme le seul homme digne d’un veritable patriotisme, s’étant fait
battre dans une guerre anti-constitutionelle, il n’y a plus de faiseur de
caricature«. (Till fr. Rudenschöld, R. A.)
[2] «Patrioten«, Philipsons tidning, meddelade uppsatser, som väckte
Armfelts lifliga förbittring, och de «Tankar«, som uttalades i ett af Franc
öfversändt nummer af tidningen «Medborgaren«, kunde väl af personer med
mindre oroligt lynne än hans anses revolutionära. Det taltes där om de
«bofvar, som skapade af metall Gud och en krona, dem de gjorde allvisa,
allseende, allsmäktiga. Sedan sade de: hopen bör hafva tro: med dessa
namn skola vi regera i mörkret — och de regerade«. Det hette äfven: «Att
gå ifrån ett sämre tillstånd till ett bättre, hör till den förädlade naturens
ordning, och därföre vore det berättigadt att ena dagen af öfvertygelse försvara
monarkien, men den andra af öfvertygelse försvara republiken«. Från en
monarkisk ståndpunkt kunde följande tirad icke anses såsom annat än ett
godkännande af konungamord: «Om en människa skulle finnas i ett
samhälle, som trodde sig för sina gärningar vara ingen dödlig ansvarig utan
Gud allena, då kunde någon till äfventyrs svara en sådan: Ni är icke gjord
för människor, och därföre vilja vi skicka er ur världen«. Författaren lärer
hafva varit C. F. Nordenskjöld (Medborgaren, n:o 31. Se Franc till Armfelt,
anf. st., s. 57).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free