- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
98

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konsterna, hvilket var ett af furstens favoritämnen. Han hade
en vacker tafvelsamling, hvars värde han själf omåttligt
upphöjde; han sade mig ofta, att han vore en af Europas förnämste
tafvelkännare och dess förnämste ryttare. Jag aktade mig för
att motsäga honom, utan sökte i stället förmå honom att tala,
för att själf höra på».

Bland diplomatiska kåren i Wien återfann Armfelt en
bekant från Stockholm, hvilken han där betraktat med högst
oblida ögon. Det var ryska sändebudet grefve Rasumowski.
Förhållandena hade nu ändrat sig: de forna motståndarna hade
en »explikation», som åtföljdes af försoning och en viss
förtrolighet [1]. Armfelt gjorde ofta besök i Rasumowskis hus, liksom
hos hans landsman furst Galitzin, en nära anförvandt till
Armfelts reskamrat och väninna, furstinnan Menschikoff. Denna
sistnämnda blef en af Wienersocietetens stjärnor under denna
vinter. Rasumowski, den gamle fältmarskalken Lascy äfvensom den
från sitt besök i Sverige för Armfelt välbekante emigranten
baron d’Escars hörde till hennes beundrare. Äfven Armfelt hörde
till de mest uppmärksammade främlingarna i Wien [2]. Hans nära
förbindelse med ryssarna i Wien var en naturlig följd af
förtroligheten med familjen Menschikoff; men sammanhängde äfven
med de tankar på att Sveriges räddning från anarki skulle
komma från Ryssland, hvilka redan i Dresden, såsom nämndt är,
börjat taga fastare form. Armfelts förtrolighet med ryska
sändebudet väckte uppmärksamhet och inberättades till svenska
regeringen. Svenska legationssekreteraren i Wien Bildt
meddelade i enskilda bref, att det sades, att »ryssarna i Wien
gjorde mycket cas och fêterade baron Armfelt öfver måttan».
»De tala ej om annat än den oförrätt han lidit, men att tre
år snart förflyta. En del finna anledning att göra jämförelse
mellan Armfelt och den i Polen för närvarande så betydande
Potocki» [3].


[1] Någon synnerlig vänskap hyste han dock icke för den ryske
diplomaten, ehuru han skrifver till sin hustru, att «vi äro rätt väl tillsammans«.
«Mais fût-il mon ami intime, je ne lui donnerais jamais l’éloge d’avoir ni de
l’esprit, ni de conduite«, tillägger han (6/2 1793).
[2] Furstinnan Menschikoff skref till honom efter hans afresa: «Tout le
monde parle de toi, les femmes surtout. Elles auront beau t’aimer, je les
défie de t’aimer autant que moi (R. A.)
[3] I Bildts bref redogöres utförligt för Armfelts uppförande i Wien,
hans utspridande af förklenliga rykten om de styrande o. s. v. De uppgifter
rörande svenska förhållanden, som Bildt säger Armfelt hafva utspridt,
öfverensstämma med hvad som till honom inberättats från Sverige genom fröken
Rudenschöld, Franc och Gyldenstolpe, efter hvad deras bref utvisa. Om de
voro ogrundade — Engeström vederlägger åtskilliga af dem — och
öfverdrifna, så var sålunda Armfelt icke ensam skyldig till deras utspridande. Se
L. v. Engeströms Minnen I: 206 o. f.; jfr Schinkel, Minnen III: 206.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free