Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upptäckter, är karakteristisk; men den visar äfven att han icke
ansåg sig hafva något att dölja för Reuterholms spioner.
Detta oaktadt fortfor Mori sitt umgänge med Armfelts
tjenstefolk och behandlades med största förtrolighet af »tutta la
famiglia», nämligen det italienska tjenstefolket, och rapporterade
allt sqvaller, som i deras krets förekom [1]. Han inbjöds af dem
till de fester, som grefvinnan Armfelt med svensk älskvärdhet
och patriarkalism tillställde för att låta tjenstfolket fira sina
namnsdagar och juldagen: då uppläts åt dem en sal i palatsets stora
våning, glädjen stod högt i tak och husbondfolket lemnade dem
ostörda, »per non guastare le allegria [2]. Mori, som vid dessa
fester satt som det onda samvetet och fruktade att se »il barone»
inträda, var å sin sida frikostig med gästabud för sina nya
vänner. För dessa fester insände han räkningar till Piranesi, som i
sin ordning gjorde sig betald af svenska staten [3].
*
Den bostad, i hvilken detta spionsystem blomstrade och
där Armfelt med sin familj slagit ner sina bopålar från slutet af
Oktober 1793, i afsigt att där qvarstanna till April följande år,
var »un bel palazzino», beläget vid Chiajan med utsigt öfver
Villa Reales lundar och den blåa golfen. Han var där inrättad
med den prakt, hvarmed han, sina dåliga finanser oaktadt,
älskade att omgifva sig; en talrik betjening i rikt utstyrda livréer [4]
[1] Med den svenska betjeningen synes han hafva stått på mindre
förtrolig fot, särskildt med Armfelts kammartjenare Haglund («M. Aglón«), om
hvilken han dock i ett bref säger, att han börjat «umanizzarsi«. Jägaren
Lundgren («Lucren«) hörde till dem, som gärna deltogo i de dryckeslag, som
Mori tillställde för att ytterligare lösa tungornas band, men var såsom vi sett,
den som angaf Mori såsom spion.
[2] Hånfullt skrifver Piranesi i Lettera al generale Acton (s. 34): «Egli
(il barone) era ben lontano dal sospettare che fra il fumo degli arrosti e il
burro dei maccaroni i suoi famigliari coll’ emetico della bottiglia vomitassero
i suoi secreti«.
[3] För hvarje månad upprättade Mori detaljerade räkningar öfver sina
utgifter för egen och andra spioners aflöning, taffelpenningar o. s. v. på ej
så alldeles obetydliga belopp. För December månad t ex. uppgingo Moris
enskilda kostnader till omkring 50 scudi; Antonio Zamparelli hade betingat
sig 15 scudi i månaden o. s. v. — Någon gång finnes antecknadt: «si bebbe
moltissimo, rum, rosoglio et altro«; och att Antonio eller «Lucren« varit
«ubbriaco«. Till undfägnaden hörde äfven stundom andra «menus plaisirs«, icke
af det mest moraliska slag, hvilka svenska regeringen fick betala.
[4] Armfelt hade, enligt Moris rapport, låtit göra tre olika livréer, med
olika grader af praktfullhet, till alla sina tjenare. Dessa synas hafva
uppgått till 15 à 20 personer. — Karakteristiskt är följande yttrande i ett af
Armfelts bref till sin hustru (14/5 1793): «Jag har ännu aldrig kunnat
resignera mig att hafva illa klädda lakejer. Den ekonomien finner jag ej
convenable och därtill resignerar jag mig intet. Pack må säga hvad de vilja, så
conserverar jag vissa former af en stor herre och blir hvarken filosof i
tänkesätt eller ett oanständigt sätt att vara«.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0153.html
