- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
147

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förde där ett dagdrifvarlif, som underlättade Moris
korruptionsförsök; dyrbara hästar och vagnar hörde också till utstyrseln.
I samma hus, våningen under, bodde, såsom nämndt är, furst
Menschikoffs familj; en lönntrappa underhöll förbindelsen mellan
de båda våningarna, och betjeningens sqvaller visste berätta, att
den flitigt begagnades [1]. Frikostigt utdelte Armfelt
drickspenningar, i rikare mån än hans kolleger de utländska ministrarna
— någon gång anmärker Mori, att »hela Neapel» därföre
skrattade åt honom; på teatrarna depenserades mycket, o. s. v. Detta
oaktadt märktes det stundom, enligt samma källa, att det ej var
så alldeles helt med de ekonomiska tillgångarna; någon gång
erhöll betjeningen icke sin lön, och det hela antog en
bekymmersam uppsyn [2].

Penningeangelägenheterna, huru förtviflade de än i själfva
verket kunde se ut, kunde dock ej i främsta rummet nedstämma
ett sådant sinne som Armfelts. Ovissheten af hans framtida öde
bekymrade honom vida mer. Den erhållna skrapan och hans
olydnad med afseende på valet af vistelseort kunde icke annat
än göra det sannolikt, att svenska regeringen snart skulle låta
det slag falla, hvarmed den hotat [3]. Länge måste det dröja,


[1] Piranesi har i «Lettera al generale Acton« gjort sig ett nöje att
omtala «la scaletta secreta, che conduceva immediatamente alla camera dell’
amica«. Mori, som befarade att upptäckten af denna trappa skulle vålla
«torbide« mellan makarna Armfelt, tillägger dock med afseende derpå: «Ma io
credo che [la baronessa] userà prudenza, come l’usa in tante altre cose«. I
allmänhet omtalas i spionrapporterna grefvinnan Armfelt sällan, men alltid
med aktning.
[2] Moris rapporter Nov., Dec, 1793. Armfelt själf utgöt sig i sina bref
till Sverige ofta öfver sin penningförlägenhet i Neapel. Till abbé d’Héral
skref han redan från Rom, att försäljningssumman af hans juveler borde räcka
till December, och «därefter befinner jag mig med hustru och barn utan en
styfver« (Svea Hofrätts protokoll s. 593); och för Sources omtalade han i
December, att han förgäfves sökt att få låna 4000 dukater, samt tillägger: «jag
blir i Januari månad en rätt vacker pojke, om en viss förnäm dam lemnar
mig utan undsättning, och Ni ej kan skaffa kredit för denna summa«
(därsammast. s. 298). Den «förnäma damen« var naturligtvis kejsarinnan af
Ryssland, hvars hjälp syntes så mycket mer nödvändig, som Armfelts ställning i
Sverige var högst oviss.
[3] Till Franc skref Armfelt d. 28/12: «Jag är ännu i afvaktan af mitt öde
och hoppas blifva rappellerad. Hvad orsak vederbörande vilja gifva denna nya
våldsamhet, är mig indifferent. Dock skulle den af en viss «Prospectus« vara
mig behagligast« (Svea Hofrätts protokoll etc. s. 82).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free