- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
161

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»surveillés» [1], och i en försigtighet, som dock båtade honom föga. Hans
namn nämnes ofta i samtida bref från Armfelts öfriga vänner,
ej sällan med en viss misstro, icke så mycket till hans goda
vilja som till hans kraft och karaktersstyrka. Ehrenström, så väl
som fröken Rudenschöld, säger uttryckligen, att han ansåg
Gyldenstolpe såsom skuld till att Armfelt och han själf ej längre
hade konungens förtroende [2].

I sina bref till Armfelt utgöt Gyldenstolpe sig i
förbannelser öfver »la maudite philosophie», som »till människoslägtets
olycka krupit fram ur sin håla»; han hatade tryckfriheten och
jublade öfver de inskränkningar, som man omsider såg sig
tvungen att göra däri. Reuterholm och Liljensparre skonades icke
i hans bref, och han skildrade gärna det missnöje, som följde
styrelsens despotiska åtgärder i spåren. Sin vän Zibets
förvisning till Pommern beklagade han såsom en våldsåtgärd. »Af
Stralsund vill man göra ett Sibirien», utbrister han. Att ryske
ambassadören Stackelberg blifvit rappellerad, väckte hans lifliga
bekymmer, och han förklarade sig ej kunna inse, hvarför
kejsarinnan visat denna eftergifvenhet. Genom fröken Rudenschöld
skickade han Armfelt åtskilliga varningar med afseende på hans
brefväxling, hvars bespejande var honom bekant. Har rådde
till försigtighet och varnade för förhastade steg, i förhoppning
att »fjällen snart skulle falla från deras ögon, som hade
hufvudrolen.» Han önskade, att Armfelt återvände till Sverige, för att
där i lugn, t. o. m. utan hvarje ämbete, afbida att sakerna hunne
till sin mognad, hvilket icke kunde dröja länge [3].

Grefve Gyldenstolpe tillhörde sålunda de missnöjda, men
de passiva: han skulle hafva gladt sig åt en förändring i
sakernas läge, men visserligen icke varit sinnad att därtill bidraga.
Tanken att använda honom för något annat ändamål än som
mellanhand för att vinna tillträde till den unge konungen samt
för att hos denne motverka hertigens och Reuterholms inflytande
var också för Armfelt tvifvelsutan främmande. Oförsigtiga


[1] Gyldenstolpe till Armfelt 7/9 1792.
[2] 26/8 1793. (R. A.)
[3] Gyldenstolpe till Armfelt 4/9, 7/9, 29/10 1792, 22/1, 28/4, 29/5 1793. Ett
af Gyldenstolpes bref omnämnes i Armfelts tryckta själfbiografi (anf. st. II: 84).
Det kom honom tillhanda i Wien och betecknas såsom «besynnerligt«
och innehållande «föreningsprojekten« mellan de nu styrande och salig
kungens samt tronens vänner«. Det skulle hafva bidragit till att Armfelt fattade
sitt beslut att framställa det motförslag, som han i en olycklig stund
benämnde «revolutionsplan«. Detta bref synes icke hafva blifvit bevaradt,
hvarken bland de Armfeltska papper, som ej föllo i främmande händer, eller bland
dem, som under rättegången åberopades.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free