- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
203

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till störtande af samhällsordningen, utan äfven till
mordanslag mot regenten. De förbindelser med Ryssland, som dessa
bref antydde, syntes äfven i dunkla ord utvisa, att fråga vore
om något långt mera vidtgående än att utbyta Sveriges tjenst
mot Rysslands [1].

Ehrenström var sedan midten af år 1793 djupt nedslagen
och hade uppgifvit alla tankar på annat än att lefva i lugn på
landet och sörja öfver tidens ondska; men fröken Rudenschöld
gjorde i sina bref då och då ännu ströftåg på det politiska
området och synes hafva funnit behag i att fortfarande uppehålla
den politiska brefväxlingens traditioner och omtala sina
förbindelser. Med Stackelberg stod hon, sedan han lemnat Sverige,
i en brefväxling, hvilken dock ej torde hafva varit af politisk
betydelse; men hans efterträdare Romanzow underhöll hon
däremot ingen förbindelse, enligt Armfelts därom på förhand
uttryckta önskan [2]. Med Lagerbring hade hon samtal rörande
Armfelt, hvilka hon meddelade i sina bref på ett sätt, som gjorde
äfven den förre misstänkt för medvetenhet om en konspiration [3].
Svårligen kunde dock några bestämda bevis på hemliga anslag
framdragas ur denna brefväxling.

Utom dessa båda korrespondenter, hvilka Armfelt under
en tid äfven syntes vilja använda såsom redskap, hade han en


[1] På Armfelts enskilda framtidsplaner att lemna Sveriges tjenst
syftade dock utan tvifvel alla dessa dunkla uttryck; om de läsas i
sammanhang, kan intet tvifvel uppstå därom. Att «svärdet vore draget ur skidan«
betydde t. ex. intet annat, än att svenska regeringen genom Sparres
bannbref syntes hafva för afsigt att afgjordt bryta med Armfelt; vigten för
Armfelt af «en persons lifstid« syftade på bevarandet af den unge konungens lif
och ingalunda, såsom det uttyddes, på afsigten att taga
hertigen-regentens, o. s. v.
[2] Se Rudenschöld till Armfelt 29/11 1793 och Armfelt till
Rudenschöld 4/1 1794 (Utdrag, s. 29, 71), I det sistnämnda brefvet heter det
om den nämnde ryske diplomaten: «Han vill stifta partier i Sverige. Jag
vet, att han har ett, och att man ej kan utrota fröet därtill. Men det parti,
för hvilket ryske ambassadören är chef, anstår icke min person, som själf
kan styra ett sådant«.
[3] Hon uppgaf, att Lagerbring bedt henne råda Armfelt att lemna
Italien och närma sig Sverige; om regeringen beginge mot honom den
orättvisan att fråntaga honom allt, «så att de i hela Europas ögon hafva tort
emot honom«, så skulle hans ställning ej därpå blifva lidande. När
revolutionen i Sverige utbröte — och det kunde icke länge dröja, på grund af
sinnenas upphetsning —, så borde Armfelt finnas i närheten och hejda
jakobinismens framfart. Förr än i det kritiska ögonblicket borde han dock icke
återkomma, emedan hertigen-regenten kunde vara sinnad att begå
våldsamma steg mot honom. (Rudenschöld till Armfelt 22/11, 26/11 1793, Utdrag,
sid. 28, 29).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free