Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lockar hans fåfänga: han nöjer sig icke med mindre än han
blir riksråd» [1].
Fröken Rudenschölds karakteristik af Reuterholms politiska
ståndpunkt är utan tvifvel riktig. En annan teckning af samme
man, utkastad af Armfelts hand i ett bref till en af hans
vänner från baden vid Lucca, kammarherren markis Giamboni, är
följande, som icke saknar sitt intresse [2]: »Personen i fråga är
en kabbalist, en illuminat, en skrymtare, ett dumhufvud, en
galning med ett ord, som fastän han kan göra ondt, t. o. m. på
ett hårdt och högdraget sätt, hvarken är en elak människa eller
en skälm, ty han saknar beräkning och fintlighet för både det
ena och det andra. Jag skulle icke vilja hans undergång, om
någon förändring inträffade i Sverige, men jag skulle icke låta
något tillfälle gå mig ur händerna att göra honom till föremål
för gyckel och åtlöje, ty han förtjenar allt i den vägen, som
kan upptänkas». — Reuterholms »rhétorique», hvarigenom han
gjorde sig till »svenska folkets marktschreier» är ofta på tal.
»Att han får utveckla sin vältalighet, det är hufvudsaken; resten
går som visan »Ça ira, ça. ira», heter det med anledning af hans
bekanta lyxförordning [3]. Hans åtgärder i brännvinsfrågan fann
Armfelt vara »ett verk af dessa ypperliga illuminerade skallar,
för hvilka en nation, full och yr, synes vara lycklig och lättare
förd än den, som man håller från laster och missbruk, och som,
styrd af sundt förnuft, kunde fälla kloka omdömen och göra
remarquer på galningar och fän». — I ett annat bref heter det:
»Man afskyr honom i Sverige; i utlandet är han föraktad, men
hans öde att tjena hela världen till åtlöje, skall göra hans namn
odödligt» [4].
Reuterholm hade vidtagit sådana anstalter, att dylika
utgjutelser, till föga uppbyggelse för honom själf, lades under hans
egna ögon! Och Armfelt, den öfvermodige skämtaren, lade ej ens
inför Reuterholms egen förtroendeman band på sin spetsiga penna:
han skref till Lagersvärd, att Sveriges utrikes politik, sedan den
duglige och redlige L. v. Engeström måst lemna
hofkanslersbefattningen, »förmodligen toge gestalten af en hermafrodit, som
närsynt går på tå; ty jag imaginerar mig, att baron Reuterholms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
