- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
223

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om det verkligen vore ett af de fartyg, som han hade sett i
Genua eller i Livorno, ty han var säker att i detta fall igenkänna
dess officerare och besättning. Jag bad honom att i sådant fall
bjuda dem till middag hos mig följande dagen, och i synnerhet
att söka af dem utforska, så vidt det vore möjligt, huru det
hängde tillsammans med den beryktade komplotten. Brändström
träffade mig mot kl. 8 på aftonen hos furstinnan Menschikoff;
han berättade, att kutterns befälhafvare vore en kapten Holm,
men att dess officerare vore honom nästan okända; att ingen af
dem tycktes känna till den ifrågavarande saken, och att man
för öfrigt hade mottagit honom väl. Han tillade, att Holm
uppgifvit, att han kommit till Neapel för att eskortera svenska
handelsfartyg, som lågo där, att han endast tänkte stanna tre eller
fyra dagar, och att han skulle hafva äran komma att äta
middag hos mig dagen därpå. I allt hvad denne kapten sagt,
misstänkte vi emellertid intet bedrägeri, och jag tillbragte natten i
största lugn, utan att ha den minsta aning om hvad som skulle
hända.» [1]

Under det major Brändström språkade med det svenska
skeppets föregifne befälhafvare, låg baron Palmqvist gömd nere
i lastrummet. Genom Brändströms meddelande till Holm fick
Palmqvist veta grefvinnan Armfelts afresa, de förändringar
hennes make vidtagit i sitt hushåll o. s. v.; och beslöt att till
följande dagen uppskjuta utförandet af sina order. »Kl. 9 på
morgonen den 10 Febr., berättar Palmqvist [2], begaf jag mig
förklädd till statskansliet för att direkt vända mig till
premierministern. Han syntes mig mena ärligt och vara benägen att vara
mig till hjälp för utförandet af mitt uppdrag. Han hade t. o. m.
godheten att genast skaffa mig ett hemligt samtal med själfva
hufvudpersonen [3], hvilket dock blef helt kort, då denne var
färdig att stiga upp i vagnen för att fara till Portici. Under
tiden hade — — —s[4] spioner varit verksamma: jag tror att hon
hade sådana uppe i själfva kansliet, hvarest jag icke kunde undgå
att bemärkas såsom främling. Jag vet, att hon kl. 10 skref en


[1] Armfelt skref samma dag till sin hustru med uppmaning att söka få
reda på hvart de svenska örlogsfartygen i Livorno voro destinerade.
Kutterns ankomst kände han, men ingenting vidare; dock skrifver han: «Je
suis sur mes gardes; je crois que non seulement la police, mais encore d’autres
personnes veillent sur mon existence.«
[2] Palmqvists enskilda bref till Lagersvärd från Livorno 28/2 1794
(Eriksbergs arkiv).
[3] Konungen af Neapel.
[4] Drottningens.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free