- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
228

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

möjligt på annat sätt få den förföljde statsbrottslingen i sitt våld.
Så snart Armfelts flykt från Neapel blef känd, hade Benedetto
Mori fogat anstalt om hans förföljande, och för detta ändamål
vidtalat sin broder Vincenzo Mori, afsigkommen handlande i
Neapel, och en gammal man vid namn Pietro Pasquini. Dessa
skulle följa Armfelt i spåren; och dennes löpare, Stefano Setola,
som jämte andra tjenare stannat qvar i Neapel och som redan
förut varit i Moris sold, åtog sig att upptäcka Armfelts
vistelseort. Planen blef emellertid, enligt Piranesis berättelse, röjd just
genom denne Setola, som vid närmare besinnande fann rådligast
att yppa saken för general Acton [1]. Följden blef att så väl
Setola som de båda öfriga handtlangarna, Vincenzo Mori och
Pasquini, blefvo fängslade. — Den mera förslagne Benedetto Mori
undgick rättvisans klor och räddade sig slutligen ombord på den
svenska kuttern. Bref från Piranesi till B. Mori, hvilka
uppsnappades, tjente ytterligare till bevis, dels att man hade ondt i
sinnet mot Armfelt, dels att Piranesi handlat å den svenska
regeringens vägnar så väl genom det långvariga spioneri, han
föranstaltat, som genom sina förberedelser till flyktingens gripande.
Dessa upptäckter sattes genast i sammanhang med Palmqvists
uppträdande i Neapel, och ryktena om mord fingo snart full fart.
Palmqvist och Piranesi, svenska regeringens förtroendemän,
utpekades såsom dådets anstiftare; och drottningen af Neapel samt
hennes minister Acton dröjde icke att begagna sig af den
allmänna oviljan till sin skyddslings förmån.

Utan tvifvel voro så väl svenska regeringen som Piranesi
och baron Palmqvist oskyldiga i detta föregifna mordanslag; och
det saknar i och för sig all sannolikhet, att de skulle hafva velat
tillgripa dylika medel. Så tedde sig emellertid icke saken för


[1] Enligt Piranesis uppgift. Armfelts berättelse afviker i någon mån:
där nämnes icke Setola som upptäckaren af anslaget. I stället uppgifver han,
att nyheten härom burits fram direkt till drottningen genom en bland
hofbetjeningen, hvars broder, en sockerbagare, som tillfälligtvis uppehållit sig i
Neapel, af Armfelts tjenstefolk erfarit de föregifna mordiska planerna.
Drottningen tillkallade då general Acton och polismästaren Medici, och
uppsnappandet af Piranesis bref till Mori ledde till vidare upptäckter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free