- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
236

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

agenter» [1]. Allmänheten sysselsatte sig icke längre med frågan om
Armfelts föregifna högmålsbrott, endast med grymheten hos den
regering eller dess organer, som uppgjort planen till hans mord.
Den förnäma världens dörrar voro honom nu stängda — såsom
prinsessan Sofia Albertinas ledsagare hade Lagersvärd året förut
där varit en välkommen gäst: »jag fann, att t. o. m. lakejerna
voro invigda i politiken, ty mitt namn betraktades som
kontraband: det hann aldrig längre än i antichambren.» [2] Detta skedde
på drottningens befallning: redan innan Armfelt reste från
Neapel, underrättade han sin hustru, att detta öde skulle drabba —
»den lille rackarn». Bittert klagar Lagersvärd i bref till
Reuterholm, att han behandlades i Neapel såsom »pestiféré» och
undveks af alla bekanta. Han öfverlemnade en note till general
Acton, i hvilken han medgaf, att Piranesis åtgärder mot Armfelt
kunde betraktas såsom härrörande från öfverdrifvet nit, men
protesterade mot de smädelser, som ohejdadt fått spridas mot
svenska regeringen, samt begärde, att handlingarna i ransakningen
med de föregifna mördarna skulle sändas till Stockholm. Han
mottogs höfligt, men kallt, af general Acton, fick ett slags löfte
att ransakningshandlingarna skulle utlemnas, men därjämte
antydan om neapolitanska styrelsens önskan att Piranesi skulle
ställas till ansvar [3].

Ännu en gång, ett par månader senare, uppträdde
Lagersvärd inför neapolitanska hofvet å sin regerings vägnar med
föreställningar i samma syfte. Han inställde sig dock icke
personligen; hvad han hade att framföra, gjorde ett personligt
uppträdande knappast möjligt. Det var då han öfversände den


[1] På vägen till Neapel mötte han i Velletri furstinnan Menschikoff,
som enligt hennes bref till Armfelt (19/3 1794) vid anblicken af «ce scélérat,
ce misérable, ce gueux« kände sig gripen af «horreur«. Hos prinsessan Santa
Croce hade Lagersvärd i Rom gjort besök, hvarvid han försökt framställa
sig såsom oskyldig till förföljelsen mot Armfelt, hvars vän han sade sig vara.
Han blef snäft mottagen af den romerska damen, som enligt ett uttryck i
ofvan nämnda bref «gjort det omöjliga och satt himmel och jord i rörelse för
Armfelts räddning«. Naivt nog skrifver Lagersvärd till Reuterholm (15/3),
att han nog skulle efter befallning «prônera Armfelts brottslighet«, ehuru han
ej visste omständigheterna af densamma.
[2] Lagersvärd till Sofia Albertina (Eriksbergs arkiv).
[3] I en depesch till rikskanslern (29/3 1794) har Lagersvärd skildrat
svårigheten af sin ställning. Han kunde icke officielt lägga sig ut för de
häktade spionerna, af fruktan att därigenom kompromettera svenska regeringen,
hvilken i hvarje fall borde frukta deras vittnesmål vid processen. Om
Piranesi yttrar han: «Något oförsigtig har han varit af zêle, och det synes att
neapelska hofvet vill bereda honom ledsamheter. Man förtryter, att han
varit så väl underrättad om hvad här händt.« (Riks-Ark.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free