Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vredgade svenska styrelsens bekanta skrifvelse till hofvet i
Neapel, i hvilken dettas uppförande i Armfeltska saken förklarades
ovärdigt »en hyfsad regering» och tillkännagafs, att alla
förbindelser med detta hof vore afbrutna, »till dess det behagat Hans
Sicilianska Majestät att gifva Hans Svenska Majestät en
satisfaktion, lika uppenbar som det sätt, hvar på han honom
förorättat». Hans Sicilianska Majestät blef icke svaret skyldig; och
Europas tidningar för år 1794 hade mycket att förtälja om det
pennkrig, som utfördes mellan de båda hofven i ultima Thule
och vid Medelhafvet. [1].
Ännu större obehag, än Lagersvärd erfarit i Neapel, mötte
Piranesi i Rom. Svenska regeringen hade till belöning för hans
tjenster i Maj 1794 utnämnt honom till ministerresident i nämnda
stad, men det lyckades honom icke att af den helige fadern
blifva erkänd såsom sådan. Han fick visserligen en audiens hos
påfven, men såsom enskild person. Den skugga, som hvilade
öfver hans namn på grund af hans förhållande i den Armfeltska
saken, stängde för honom ohjälpligt de aristokratiska kretsar, i
hvilka det var målet för hans ärelystnad att intränga. Icke ens
nordstjerneordens riddarkors, hvarmed han hugnades, förbättrade
hans ställning. [2].
*
[1] Skriftväxlingen trycktes i sin helhet såsom bilaga till Piranesis ofta
citerade bref till Acton.
[2] Sedan Gustaf IV Adolf bestigit tronen, återkallades Piranesi från sin
beskickning i Jan. 1798 samt återsände sitt obrutna kreditivbref och sin
nordstjerneorden. Om hans senare öden se Sander, anf. st., s. 55 o. f.
De vidlyftiga efterräkningar för spionerikostnader m. m., med hvilka
Piranesi uppvaktade, hade redan under förmyndare-regeringen gjort, att han
af denna betraktades med mindre välvilliga ögon. I Sept. 1794 begärdes af
Piranesi för alla manliga och qvinliga spioner runda summor i gratifikation
och därjämte titlar af hvarjehanda art; och Piranesi fortsatte, enligt egen
uppgift, att göra utbetalningar till sina agenter, äfven sedan han erhållit
antydan att upphöra därmed. Detta skulle nämligen kunnat blifva vådligt för så
väl svenska regeringen som för Piranesis eget lif, skrifver han: general
Acton skulle ha användt de afskedade agenterna för sina intressen. — Ännu i
början af 1796 insände Piranesi en lång lista på belöningsanspråk åt
personer, som han användt i Armfelts sak: för B. Mori, som hållits dold i
Piranesis hus öfver ett år och blifvit sinnesrubbad af fruktan, betaltes fortfarande
månadtligen 30 scudi — därutöfver begärdes nu en gratifikation af 400; åt
Pietro Pasquini, en af de föregifne «mördarna«, som ännu satt fängslad i
Neapel, 12 scudi i månaden; för Antonio Zamparelli, som fruktade att blifva
upptäckt, begärdes gratifikation; likaledes för den qvinliga spionen Raponi och
för en hemlig korrespondent från kabinettet i Neapel o. s. v. För sin broder,
som i November 1793 gjort kurirresan till Sverige, begärde Piranesi titel af
konsular-agent eller legationssekreterare (P. till Reuterholm 6/8 1794, 26/1 1796).
Bland utgifterna för svensk räkning upptager Piranesi äfven i sistnämnda
bref kostnader för tryckning af «Lettera al generale Acton« och för
öfversättningen af Armfelts brefväxling m. m. — Dessa fordringar torde,
åtminstone till större delen, hafva lemnats utan afseende, då man fann att
Piranesis tjenster redan blifvit för dyrt betalta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0244.html
