- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
271

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och annat glåpord om regentens »visa anstalter». Oförsigtiga
muntliga yttranden hade föranledt, att Forster i Oktober 1793
varit uppkallad till öfverståthållaren Modée och erhållit en
varning att »hålla sin mun»; och kort därefter hade han i ett bref
till Armfelt, hvaraf afskrift, tagen i Hamburg, skickades till
Reuterholm, med anledning häraf fällt vanvördiga utlåtelser och
klagat öfver, att hertigen icke hållit sitt löfte till honom att bevilja
förlängning af kontraktet på källarrörelsen. I detta bref hade
han utlåtit sig: »Ack, hvilken justice! Blott för att man talat
hvad man tänker, så blir man genast uppkallad och förmant att
tiga». — Detta var allt som kunde läggas Mineur och Forster
till last. Någon bekännelse hade de icke vidare att afgifva;
men aktor yrkade, att de tills vidare skulle hållas i säkert
fängsligt förvar [1].

Mot baron Lillje, Sources och Signeul, hvilka alla under
ransakningen suttit fängslade, nedlades talan, hvaremot med
afseende på statssekreteraren Franc hemställdes [2], att han måtte
dömas till ansvar för missbruk af sin fribrefsrättighet vid
befordrandet af Armfelts brefväxling med fröken Rudenschöld och
Ehrenström.

Mot Armfelt framställdes aktors slutpåstående den 7 Juli,
sedan den utsatta stämningstiden af tre månader gått till ända.
Hufvudsumman af hans brott angafs sålunda, att han, »jämte de
straffbaraste tillvitelser emot nu varande regering samt det
svåraste tadel å dess för rikets väl och säkerhet vidtagna
författningar, gått så långt i förgätenhet af ära och trohet mot sin
öfverhet och fosterland, att han, för att tillfredsställa egen
regerings-, vinnings- och hämndlystnad, velat och, dels själf, dels
genom andra, hvilkas tillgifvenhet för honom han listigt förstått
att begagna, ifrigt arbetat därhän, att på bekostnad af
medborgares sällhet och rikets själfständighet med utländsk härsmakt
kunna åstadkomma ändring uti Sveriges styrelse och
regementsförfattning». Såsom stöd för denna anklagelse anfördes


[1] Protokoll, s. 535—538. Karakteristiskt för ransakningssättet är
följande tolkning af ett af Forsters bref till Mineur. Det heter där: «Fröken
har fått bref med sista posten.« (Ny sida, ny mening:) »Angående
försigtigheten, har Du hört gamla ordspråket: den som dör af hot, skall man bota
med en lort«. Däraf gjordes nu den för Forster graverande anklagelsen att
han varit medveten om hemliga förehafvanden: han hade «berättat att fröken
med posten fått bref, som orden lyda, angående försigtigheten«(!)
Förvridningen är uppenbarligen af rättvisans skipare gjord med elak afsigt.
Yttrandet om «försigtigheten« syftar på den kort förut erhållna varningen af
öfverståthållaren.
[2] D. 23 Juni. Prot., s. 545—548.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free