- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
270

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den 19 Juni ansågs ransakningen med de anklagade
Rudenschöld, Ehrenström och Aminoff afslutad, och aktor afgaf
mot dem sitt slutpåstående [1]. Det lydde för dem alla, såsom
förrädare mot konung och fädernesland, på förlust af adelskap,
lif, ära och gods, med den skärpning för Ehrenström, att han
med anledning af förgripliga uttryck mot hertigen-regenten i en
af sina till hofrätten ingifna skrifter [2] måtte mista högra handen
och steglas.

Följande dagen afgafs yrkande mot tvenne personer, som
spelat en underordnad rol i detta drama, kamreraren Mineur och
källarmästaren Forster, hvilka båda stått i brefväxling med
Armfelt. Den förstnämnde var sedan gammalt Armfelts
förtroendeman i ekonomiska angelägenheter och hade särskildt uppdrag
att under Armfelts frånvaro tillse att intet fattades fröken
Rudenschöld, med hvilken han fördenskull ofta stod i beröring,
och hvars namn ofta nämndes i de bref, som växlades mellan
Armfelt och Mineur [3]. Några politiska hemligheter voro dock
icke på tal i denna brefväxling, ehuru Armfelt äfven i dessa
bref, såsom vi sett, gaf luft åt sitt missnöje. Det enda som
kunde förevitas Mineur, var att han mottagit och till fröken
Rudenschöld aflemnat det beryktade brefvet till dalkarlarna, hvilket
han äfven haft i uppdrag att söka vidare befordra. —
Källarmästaren på operakällaren Forster, personlig vän till Mineur,
hade under dennes frånvaro från Stockholm, mest på
Armfelts egendom Lindnäs, hvars förvaltning var honom uppdragen,
varit hans kommissionär i Stockholm och försträckt honom
och fröken Rudenschöld penningar, när dylika tröto. Med den
sistnämnda, som han i sina bref kallade »min vis-à-vis», hade han
stått i hvarjehanda beröring. De bref af hans hand till Mineur,
som förelågo, rörde mest enskilda uppdrag, men innehöllo ett


[1] Det var författadt under Reuterholms ögon af hans privatsekreterare
expeditionssekreteraren Edman. Örbom, som var aktor i målet, hade uppsatt
ett annat påstående, som dock befanns för lindrigt och af Reuterholm med
ovilja kasserades och sönderrefs. Edmans skrift undertecknades af Örbom.
Se Ehrenström, II: 161; Protokoll, s. 512—532.
[2] Att hertigen skulle rysa för att hafva undertecknat
arresteringsordern. (Se ofvan sid. 264.)
[3] Anmärkningsvärd är den föga vördnadsfulla ton, med hvilken
Armfelts forne kammartjenare i sina bref tillät sig att omtala «fröken«. Det
samma var förhållandet med Armfelts andra hjälpreda i Sverige, major Uggla;
denne misstroddes af fröken Rudenschöld och Mineur, samt angafs af Mineur
såsom köpt af Reuterholm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free