Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ryska guldet haft så stor del, ville nu i envåldsmaktens intresse
öppna vägen för Ryssland till en dylik inblandning. Gustaf III:s
förenings- och säkerhetsakt, som aflägsnade all tanke på
regerande riksdagar, innebure i sig, menade Armfelt, ett skydd för
Sveriges själfständighet; och äfven om Ryssland för någon kortare
tid ensamt finge ett öfvermäktigt inflytande på Sveriges politik,
så vore vådan däraf vida mindre, än om man, genom
återupplifvandet af 1720 års regeringsform, ånyo gjorde Sverige till en
tummelplats för andra makters intriger och korruptionsförsök.
Härtill kom den bedrägliga illusionen, att Rysslands statskloka
herskarinna af ridderligt ädelmod och moderliga känslor för den
svenske konungen skulle uppgifva sin politiks traditioner.
Äfven under den tid, då Armfelts planer bestämdast visade
mot Ryssland, var han väl icke alldeles blind för vådorna af en
dylik förbindelse; men hans fyndighet saknade icke utvägar att
döfva dessa tankar, om de uppstodo hos honom själf eller väcktes
af andra. »Jag döljer icke, skref han till Toll, [1] att min farhåga
för ryska kabinettets inflytande, sedan det en gång fått blanda
sig i våra inre angelägenheter, länge motvägt min önskan att
genom kejsarinnans biträde få se ordning, myndighet och lugn
hos oss återställda». Och till Ehrenström skref han i ett bref, i
hvilket han på det ifrigaste afstyrkt, att en revolution skulle
börjas af svenskar, och uttryckt den åsigt, att »Ryssland måste
begynna dansen»: »Däraf skall väl följa, att vi på visst sätt komma
att bero af Ryssland: men 1:0 kunde det ej räcka längre än till
kejsarinnans död; 2:0 sedan konungen blifvit myndig, skulle vi
väl veta att draga oss därifrån, ty man borde nyttja missnöjet
mot Danmark för att erhålla Norge. England, som förut
arbetat däremot, har väl nu ingått förbund med Ryssland, men skulle
likväl ej ogärna se, att Sverige blefve i stånd att en dag
uppväga denna makt.» [2] Till dessa invändningar lades andra
storpolitiska och högtflygande förhoppningar. Konung Gustafs
planer på Norge framskymta, såsom vi nyss sett, däribland. Armfelt
nämner dem såsom ett aftal mellan Gustaf III och kejsarinnan;
planerna skulle realiseras genom ett familjföredrag och Danmarks
aflägsnande från Ryssland. Ännu vidare sväfvade Armfelts tankar:
»Jag tror, heter det, att det äfven skulle finnas utvägar att
begagna sig af slutet af den stora Katarinas regering, för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
