- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
289

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bereda sig att draga fördel af de oundvikliga och redan förberedda
oredor, som uppstå, då det blir fråga om efterträdare.» [1]

Det synes, att Armfelt icke förgäfves gått i konung Gustafs
skola, när det gällde uppgörandet af politiska tankespel. Det
var lyckligare och bättre tider, då han såsom sin konungs vän
med ungdomens mod och handlingskraft utförde hans
befallningar och stridde för hans och fosterlandets ära, äfven då han
hyste betänkligheter vid Gustaf III:s högt flygande planer. Nu
var det Armfelt, som på egen hand rörde sig med politiska
framtidsbilder, vidt sväfvande som hans konungs och i många
stycken erinrande om dem. Men det som kunde vara tillåtet för
Sveriges konung, som egde rätt och pligt att leda dess öden,
det var det icke för en enskild man, helst om han ville vända
sig fiendligt mot den regering, som, af honom själf erkänd, med
laglig rätt styrde Sverige i den unge konungens namn. Den
själftagna myndighet, med hvilken Armfelt sökte öppna ett slags
underhandling om dess öden med en främmande makt, syntes i
hans ögon ega sitt berättigande genom de faror, af hvilka
fosterlandet ansågs hotadt. Hans uppträdande var utan tvifvel
påverkadt af de skakningar, som förnummos i hela Europa. Så
hade tidehvarfvets omstörtningar förryckt synpunkterna och gjort
rättsbegreppen vacklande äfven hos eljest klarseende och
fosterlandsälskande män; så nya och främmande voro förhållandena,
att alla medel, äfven de mest äfventyrliga, syntes goda för
samhällets bevarande, därföre att man ansåg sig kunna vänta alla
gräsligheter af dem, som syntes sträfva till samhällets upplösning.

Men annorlunda ter sig saken för eftervärldens lugnare
åskådning; om den än ej kan instämma i ropen på landsförräderi
och sammansvärjning, så förblifver dock denna period med de
hemliga stämplingarna den mörka punkten i G. M. Armfelts
historia. Utom enskilda oförrätter, hvilka ropade på hämnd,
förelågo endast lösa rykten såsom förevändning till den strid, han
var beredd att utkämpa mot Sveriges regering, visserligen från
början, enligt hvad han antog, till försvar för den bestående
samhällsordningen, men i och för sig och till sina följder dock
ytterst vådlig för dess bestånd. De medel, som därvid skulle
användas, voro ännu mera betänkliga. Han kunde hafva
kommit att spela ett högt och farligt spel om Sveriges själfständighet
och ära; och hade hans planer satts i verket, så hade Sverige


[1] Det ofvannämnda brefvet till Toll. Han räknar dessa sistnämnda
framtidstankar till de tillåtna illusionerna: «Il est permis à l’esprit humain de
se faire des illusions dans ce genre«, heter det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free