Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så väl utlandets som Sveriges historia studerade han: Humes
engelska historia har han under landsflykten, enligt egen
uppgift, genomläst fyra gånger.
Jämte dessa studier utgjorde nedskrifvandet af de vidlyftiga
memoarer för åren 1792—97, hvilka jämte Armfelts brefväxling
äro hufvudkällan för denna del af hans lefnadshistoria, en
väsentlig sysselsättning under vistelsen i Kaluga.
Kärare än allt annat var dock för Armfelt omsorgen om
hans dotter Augustas uppfostran. Vid ankomsten till Kaluga
var hon ett åttaårigt barn, för sin ålder tidigt utvecklad och
med ett lyckligt arf af sin faders snabba fattningsgåfva. Han
fann i sin dotter en ifrig och uppmärksam lärjunge och egnade
sig med synnerlig ifver åt hennes utbildning. Hon utgjorde hans
käraste sällskap, och då han efter något mera än fyra års
gemensamt arbete till sin stora saknad skildes från »mon Auguste»,
så var hon, ehuru till åren ännu ett barn, i besittning af
alldeles ovanliga kunskaper, hvilkas bibehållande och förkofran lågo
hennes fader ömt om hjärtat, då hon följde sin moder till Sverige,
det land, där »fruntimmer icke kunde få andra lärare än för lilla
katekesen», som det heter i ett af Armfelts bref. Hon förstod
och talade då, vid ännu ej fyllda 13 år, på grund af studier och
praktisk öfning, franska, tyska och ryska språken samt hade läst
italienska och latin; för hennes räkning var det som Armfelt i
bref öfversände den nyssnämnda sammanfattningen af Kants
filosofi; och i sina bref talar han till henne på ett sätt, som
antyder, att han hos henne väntade en mognad och ett omdöme vida
öfver hennes år. [1]
Olyckan och ensamheten sammanslöt den biltoga familjen
närmare än förr. De bref från dessa år, som under tillfälliga
skilsmässor växlades mellan de båda makarna, utmärka sig för
en ton af ömhet och förtrolighet, som visserligen aldrig fullt
saknats, men ej heller så oförbehållsamt gifvit sig luft. Den
flyktige världsmannen blef en öm familjefader. »Sedan mina barns
education blir deras enda rikedom, skref han en gång till sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
