Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beskydd prester, som varit anklagade för dylika förseelser; han
plägade säga, att det var bättre att blunda för en oordning, som
hade tidens helgd för sig, än att röra vid fäderneärfda bruk, som
genomträngt hela folket.»
*
Underrättelser från det öfriga Europa och särskildt från
Sverige ingingo sparsamt till Kaluga genom tyska tidningar,
företrädesvis från Hamburg. Mera enskilda underrättelser
lemnades Armfelt under första halfåret af hans förvisning genom bref
från hans hustru och Peyron, sedermera genom hertigen af Serra
Capriola, Armfelts beskyddare och kommissionär i Petersburg.
Denne sistnämnde skref vidlyftiga bref om Europas allmänna
politiska förhållanden och redogjorde särskildt för den
diplomatiska fejd mellan svenska och neapolitanska hofven, hvartill
Armfelt gifvit anledning [1]. Han förutspådde intet godt om sakernas
gång i Sverige, om hvilken han meddelade mer och mindre
apokryfiska nyheter. »La Suezia corre a galoppo alla sua rovina»,
skrifver han. Den neapolitanske diplomaten var i allmänhet,
trogen sitt hofs politiska hållning, en ifrig motståndare till franska
revolutionen, hvars framgångar fyllde honom så väl som Armfelt
med sorg och bekymmer.
Piranesis utnämning till svensk minister i Rom väckte
naturligtvis Serra Capriolas och Armfelts lifliga harm [2], och ännu
i högre grad offentliggörandet af hans med Montis hjälp utgifna
»Lettera al generale Acton», hvilken Serra Capriola fann vara
»infame» och visa, att författaren vore »un famoso birbo.» [3]
[1] Spetsigt nog skrifver Armfelts vän Peyron om detta pennkrig: «Jag
har aldrig sett regenter göra krig i avisor. Det är värdigt lilla Karl att ösa
ut ovett mot den fattige konungen i Neapel, som är så aflägsen att han ej
kan hämnas; men försigtigt att icke låtsa förstå hvem som nu gifver
Generalen skydd.« (Peyron t. Armfelt 6/17 Okt. 1794.)
[2] «Förmodligen måtte väl Benedetto eller Antonio då blifva
legationssekreterare!« utropar Armfelts trogne tjenare Haglund i ett bref vid
underrättelsen härom.
[3] En italiensk författare, D:r Leone Vicchi har i ett utförligt arbete
öfver skalden Vincenzo Monti (Fusignano 1887) egnat särskild
uppmärksamhet åt hans författarskap till det under Piranesis namn utgifna «Lettera al
generale Acton«, samt i sammanhang därmed, efter italienska källor, lemnat
en redogörelse för den Armfeltska episoden i Neapel och den däraf
föranledda diplomatiska tvisten mellan hofven i Stockholm och Neapel. Monti,
som önskade stå väl äfven med Piranesis italienska motståndare, var ytterst
angelägen att hans medverkan ej röjdes — «s’accorse poscia d’aver prestato
mano ad opera malvagia«, heter det (s. 54) — men redan 1798 nämndes han
af Ugo Foscolo som författare. — Till Armfelts historia innehåller Vicchi’s
framställning inga nya bidrag; men de förhållanden, som röra honom och
Sverige, framställas på det hela riktigt och opartiskt, oberäknadt vissa
oegentligheter — såsom t. ex. att hertig Carls anhängare nämnas «Sudermanisti» —
och sådana namnförvridningar, som synas oundvikliga i utländska arbeten
öfver Sverige — såom Lilichern (Lilliehorn), Enhreestroom (Ehrenström)
D’Ebreinheim (Ehrenheim) o. s. v. Piranesi karakteriseras på följande sätt
(s. 22): «buon artista in bottega, buon cattolico al Vaticano, buon massone
in casa sua, e dopo tutto un coquin, come lo chiamava Maurizio d’Armfelt e
come lo descriveva Carlo Ramette«.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0309.html
