- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
301

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enskild man kan blifva tvungen att för hvarje hundratal lifegna,
som han eger, lemna fyra eller fem till krigstjenst, så väljer han
naturligtvis de sämsta. Det sätt, på hvilket dessa rekryter
mottagas, är upprörande. Jag har varit närvarande vid ett dylikt
tillfälle. Man kan nog förstå, att en person, som är bestämd att
kanske för alltid skiljas från sin familj och sina husgudar, icke
gör det med gladt hjärta … Man afkläder honom alldeles
naken och för honom in i en sal, hvarest de kommissarier sitta,
som skola mottaga rekryterna. Två groflemmade sergeanter
knuffa honom under måttet för att pröfva hans
kroppsbeskaffenhet, läkarna undersöka honom öfverallt, t. o. m. räkna hans
tänder. Om han låtsar hafva något lyte, göras alla möjliga
experimenter för att öfvertyga honom, att han ljugit; för att få honom
rak under undersökningen, slår man honom med spön. Då han
omsider är godkänd, rakar en fältskär hans panna och främre
delen af hufvudet; om han kasseras, afklipper man håret i
nacken».

Det allmänna resultatet af dessa iakttagelser af det
ryska folkets skaplynne, sådant Armfelt lärde känna det för
hundra år sedan, har han uttryckt i följande ord: »Ryssen är
ännu icke annat än en vidunderlig blandning af barbari och
civilisation». Följande egendomliga folksed, som visserligen icke
är egnad att gifva ett högt begrepp om den ryska civilisationen
i slutet af 18:de århundradet, kan äfven förtjena anföras ur dessa
anteckningar: »Då jag en gång kom till en by i Orelska
guvernementet, mötte jag en ganska vacker ung qvinna, som bar på
armen en sju års gosse och lekte med honom. Jag lät fråga
henne, om det var hennes bror. »Nej, svarade hon skrattande,
det är min man.» Jag trodde att hon var tokig, men detta
föranledde, att jag gjorde mig underrättad om saken. Man sade mig
då, att bönderna, för att få en tjensteqvinna till i huset, plägade
gifta sina söner vid så unga år. Fadern, som på grund af detta
bruk har en ganska gammal hustru, är icke missnöjd att hos sin
sonhustru finna de behag, som hans eget äktenskap icke
erbjudit, och på detta sätt ser son efter far i sin hustru endast ett
slags mor och i sin sonhustru sin verkliga hustru. Jag har i
Kaluga varit vittne till en obehaglig förveckling vid ett rättsfall,
vålladt genom ett vittnesmål af far och son, hvilkas åldersskilnad
endast var — åtta år. Jag frågade en af mina vänner, om
den offentliga makten, när bevis förelåge, icke kunde i dylika
fall förfara strängt mot den prest, som förrättat vigseln. Man
svarade, att ärkebiskopen i Moskwa, som vore en man af
förstånd och utpräglad karakter, vid mer än ett tillfälle tagit i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free