- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
326

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Emellertid skyndade man att begagna sig af den timade
förändringen så fort som möjligt. Hänsyn till Armfelts helsa
och lynne gjorde det nödvändigt att genast ombyta
vistelseort. Hans hustru skyndade till Petersburg från Stockholm, för
att hos de ryska myndigheterna utverka tillstånd för Armfelt
att lemna Kaluga, på grund af den ofvannämnda befallningen
till Sveriges representanter i utlandet, hvilken redan kommit
Stedingk tillhanda. Här möttes hon emellertid af ett
oväntadt hinder. Kejsar Paul befann sig ännu i en högst
uppretad stämning mot konungen af Sverige på grund af
giftermålsförslagets afböjande, hvilket han ansåg såsom en förolämpning;
och misshälligheter på finska gränsen med anledning af att några
ryska fartyg i Kymmene-älf blifvit anhållna af svenska
gränsbevakningen hade just vid denna tid bidragit att öka hans
vrede. Den nåd, som visats Armfelt genom den ofvannämnda
befallningen till svenska ministrarna i utlandet, var under dessa
förhållanden ingen rekommendation i den vredgade despotens
ögon. Han lät förstå att, lika litet som han behöft afvakta
konungens af Sverige tillstånd för att själf visa den svenske
flyktingen all nåd, som honom behagade, lika litet behöfde han
fästa afseende vid den förändring i dennes behandlingssätt, som
svenska regeringen föreskrifvit. Svaret på grefvinnan Armfelts
anhållan, att hennes man måtte få tillstånd att lemna Kaluga,
blef således på dessa grunder till en början nekande. Omsider
ändrades dock detta oförväntade afslag till medgifvande för
Armfelt att lemna Ryssland, med bibehållande af den ryska
pensionen af 5,000 rubel, så länge ingen förändring inträdt i hans
lefnadsställning. Men så länge han vore qvar i Ryssland, finge
han icke bära annat namn än Brandt. [1]

Grefvinnan Armfelt skyndade att lemna sin otålige make
del af denna glada underrättelse, men förteg i det bref, hvari
den meddelades, visligen de svårigheter, som mött henne.
Armfelts sinnesbeskaffenhet var, såsom af hans bref nogsamt
syntes, sådan, att obehagliga nyheter måste med största
försigtighet meddelas. Det dröjde en tid, innan befallningen att lemna
Armfelt respass expedierades från det ryska kansliet till


[1] Stedingks depesch 3/14 October 1797. (Riksarkivet.) Jfr Schinkels
Minnen IV: 129, hvarest berättas, att grefvinnan Armfelt, «när ingenting
annat syntes vilja hjälpa, skref till Bedsborodko dessa enkla och rörande ord: Låt
min man resa från Kaluga, eljest dör han där!«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free