- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
332

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beslöto makarna Armfelt att för den närmaste framtiden nedslå
sina bopålar i Berlin. Under sommaren 1798 genomgick
Armfelt, åtföljd af sin familj, en badkur i Karlsbad, hvilken gjorde
god verkan, samt tillbragte vintern 1798—99 i Berlin, för att
undergå en långvarig och smärtsam operation. [1] Han väntade
att denna skulle få en dödlig utgång; att döma efter hans
yttranden i förtroliga bref hvarken hoppades eller önskade han, att
hans »onyttiga och besvärliga vandel» skulle förlängas. »Gifve
Gud, det vore allt!» — utropar han i ett bref till sin moder i
Maj 1798. »Då man hvarken lefver sig eller andra till nytta,
bör man anse som en nåd af Försynen slutet af kroppens
plågor och sinnets sorger.» — Småningom inträdde dock en
förbättring, och efter en förnyad Karlsbaderkur på sommaren 1799
kände han sig, säger han, »frisk och rask som en pojke».
Fullkomligt återställd blef han dock icke, och ständigt återkommande
anfall af sjukdomen lade honom mera än en gång under den tid,
vi här skildra, vanmäktig på sjukbädden.

Till sjukdomen kommo äfven under vistelsen i Berlin 1798—99
ekonomiska bekymmer. Utom den ryska pensionen, hvars
utbetalning ofta fördröjdes, påräknades en måttlig inkomst från
Sverige af den förmögenhet, som grefvinnan Armfelt vid sitt
besök i Sverige 1797 lyckats rädda åt familjen i sitt och sina
barns namn. Äfven dessa medel uteblefvo dock längre än som
varit väntadt; och det blef nödigt att pantsätta och sälja nipper
och pretiosa, som räddats undan skeppsbrottet. [2] Penninghjälp
anlände omsider från Sverige och Finland; och fattigdomen i
egentlig mening torde lika litet i Berlin som i Kaluga hafva
gifvit sin prägel åt familjens lif. Det var dock ekonomiska
hänsyn, jämte hoppet att genom personlig närvaro kunna tillgodose
husets intressen, som gjorde att grefvinnan Armfelt med sina
barn i Maj 1799 lemnade Berlin, för att tillbringa den närmaste
tiden i Sverige och på Åminne i Finland. Under denna vistelse
i Berlin hade Armfelt själf nästan uppgifvit tanken på att
återvända till Sverige. »På Sverige är ej mer att tänka, skref han


[1]
Hans sjukdom var, utom ett svårt nervlidande, en ytterlig grad af
hemorroider, något hvaraf han sedan ungdomen varit besvärad, men som nu
föranledt polypbildningar, hvilka genom upprepade operationer måste borttagas.
[2] Armfelt gjorde sig bittra förebråelser för att hafva bragt sin familj
i denna belägenhet. «Om jag ej vore, skref han i Maj 1798, sutte min hustru
tranquille på sitt Lindnäs och behöfde ej sälja af sig de sista prydnader, som
en dam af hennes stånd kunde bära med en viss prédilection.« Äfven senare
skrifver han till sin dotter, hvars uppfostran han ledt med så mycket intresse:
«Je me suis érigé en encyclopédie de sciences pour toi, et je ne suis qu’une
encyclopédie de la misère humaine pour Maman.« (1799.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free