- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
356

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hemkomsten till Löbichau arrangera ett karnevalsnöje, där kupletter
sjöngos och det dansades till långt fram på morgonen. [1]

Att genom Armfelt söka förbindelser i Sverige synes hafva
från början legat den kurländska furstinnan om hjärtat. Tidigt
väcktes förslag att genom inköp af jordegendom i Sverige —
förslagsvis nämndes Finspong i Östergötland — därstädes
placera en del af hennes förmögenhet; och en giftermålsförbindelse
mellan Armfelts äldste, nu sjuårige son och hertiginnans yngsta
sexåriga dotter Dorothée, ett intagande barn, vid hvilket
Armfelt mycket fäst sig, är ofta på tal i hans brefväxling. Förslaget
härom väcktes af hertiginnan: i ett egenhändigt tillägg till ett af
Armfelts bref till sin hustru har hon såsom skäl härför anfört,
att hon vore öfvertygad, att gossen »komme att likna sina
föräldrar, hvilkas utmärkta egenskaper skulle utgöra hans bästa
arf». Äfven hertigen af Kurland, som lefde i ensamheten på
Sagan, gaf sitt samtycke till denna tidigt påtänkta
familjeförbindelse. För att något utjämna rangskilnaden mellan hertigdottern
och friherresonen, var man betänkt på att skaffa ynglingen en
grefvetitel från Wien, hvarest hertiginnan ansågs hafva stort
inflytande [2].

Det var redan vid detta första besök på det idylliska
Löbichau, som dessa luftslott byggdes. Armfelts afsigt var
emellertid ej från början att förlänga sin vistelse där. Han fann efter
några veckors vistelse på Löbichau, att det vore en »Kalypsos
ö», och han ansåg sig icke böra för tillfället längre njuta den
storartade gästfriheten i detta furstliga hem. Hans
framtidsplaner för vintern 1799—1800 voro obestämda; men hans afsigt var
att efter en tids vistelse i Dresden begifva sig till Wien och
därifrån möjligen till Italien.

Armfelt lemnade Löbichau och hade någon tid vistats i
Dresden, då han plötsligt genom tvänne ilbud från hertiginnan
af Kurland kallades att infinna sig hos henne. Förändringar
inom familjen förestodo: hertigen af Kurland hade på Sagan fått


[1] I allmänhet togs Armfelts sedan ungdomen öfvade «esprit
d’arrangement« i denna krets ofta i anspråk. Bland hans papper finnas dramatiska
utkast och poem från denna tid, alla på franska; och hans vittra
författarskap, som hvilat sedan den första ungdomstiden, hade i denna krets en
efterblomstring, ehuru — nu som förr — endast såsom sällskapstalang.
[2] Att i Sverige få samma värdighet åt sin son, på grund af ett anbud
om grefvevärdighet, som gjorts Armfelt vid Gefle riksdag, men som han då
afslagit, var en förhoppning, som föresväfvade Armfelt, men som snart öfvergafs.
— Hela giftermålsförslaget, byggdt på långa framtidsutsigter, förföll på grund
af ändrade förhållanden; och Armfelts tillärnade sonhustru blef i stället gift
med den franske hertigen af Dino, af huset Talleyrand-Périgord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free