Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett slaganfall, och hans bortgång väntades inom en nära framtid;
äfven hertiginnan hade svårt insjuknat och från Löbichau blifvit
förd till Prag. Till råd och hjälp under denna kritiska tid
önskade denna familj af qvinnor att få anlita Armfelts erfarenhet,
vana vid affärer och underhandlingar af hvarjehanda slag. Han
skyndade till Prag, hvarest hertigen af Kurland kort förut köpt
ett palats; och dennes kort därefter inträffade död gjorde
Armfelt till ett slags boutredningsman vid det stora arfvet af
egendomar, belägna i olika stater, och af en betydlig kontant
förmögenhet.
Dessa förhållanden gjorde, att Armfelt för längre tid blef
fäst vid den furstliga familj, hvars gäst han varit på Löbichau.
Större delen af år 1800 tillbragte han tillsammans med
enke-hertiginnan af Kurland och hennes familj, dels i Prag, dels i
Karlsbad, dels på Löbichau och Sagan. På sistnämnda stället
var Armfelt med om de högtidligheter, med hvilka den äldsta
af de kurländska prinsessorna, Wilhelmina, i kraft af faderns
testamente, mottogs såsom »regerande hertiginna» af Sagan. Det
skedde med stor pomp och ståt, med triumfbågar och salutskott,
parad och uppvaktningar af stater och kårer. Slottet Sagan
var stort och praktfullt, men dess ödsliga salar behagade
Armfelt mindre än det landtliga Löbichau.
Han blef under denna tid så godt som en medlem af denna
familj. Hertiginnan af Kurland har i ett bref till Armfelts
hustru [1] på följande sätt skildrat hans ställning: »Han är vår bäste
vän; vi hafva inga hemligheter för honom, det tillhör våra vanor
att meddela honom allting och få del af hans åsigter och råd.
Han har gjort oss väsentliga tjenster; hans bifall är oss ett
behof». Armfelts biträde gällde i första rummet ordnandet af
familjens ekonomiska angelägenheter. Penningar skulle placeras i
värdepapper och jordegendomar; åtskilliga underhandlingar af
till hälften diplomatisk art måste därvid ega rum med
myndigheter i de länder, där den stora förmögenheten var placerad.
Fråga var ännu ofta å bane att köpa en större egendom i
Sverige; men det missnöje, som Armfelt kände öfver det sätt, på
hvilket hans egna ekonomiska angelägenheter behandlades i hans
fädernesland, gjorde honom nu mindre benägen att tillstyrka
denna åtgärd [2]. Ordnandet af dessa angelägenheter kräfde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
