Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
när han har till bundsförvandter hofvens alla små hemliga intrigörer,
alla rädda qvinnfolk, alla odugliga generaler, som hafva lust att
föra befäl, alla som vilja blifva ministrar och som för sin fåfänga
uppoffra statens väl: då blir man tvungen att på knä tigga
Bonaparte och hans utskickade om fred, liksom folket i stora
Mogol gör med djäfvulens bild». — Armfelt fann det ovärdigt
af kejsaren att hafva gått in på en skamlig vapenhvila, att hafva
uppoffrat fästningar, som icke kunde intagas, och att hafva
förödmjukat och förnedrat sin armé. »Men, tillägger han, Försynen
har afgjort tronernas öde; öfverallt är det någon sträng i
maskineriet, som saknas, och människoslägtets fiender finna sin
framgång på förhand beredd.» [1]
*
I Wien återsåg Armfelt, såsom nämndt är, drottning
Karolina af Neapel — »den goda drottningen, nämner han henne, som
i nödens stund var mitt enda beskydd och hjälp och som
sedermera varit ett mål för alla möjliga olyckor».
Den soliga lazzaronstaden vid den blåa golfen hade varit
skådeplatsen för förtryckets, revolutionens och
kontrarevolutionens alla gräsligheter, sedan Armfelt senast sammanträffade med
drottning Karolina, för hvilken han aldrig upphörde att känna
den lifligaste tacksamhet. Hon hade sedan dess spelat en
politisk rol, som ingripit ej blott i hennes eget, utan äfven i det
öfriga Europas öden: bildandet af den s. k. andra koalitionen
mot franska republiken har väsentligen tillskrifvits hennes
energiska inflytande. Föga välsignelse hade hennes verk medfört:
vid den tid, då Armfelt besökte Wien, var krigets afslutning
[1] Ur Armfelts bref till sin hustru och dotter Nov., Dec. 1800. I
samma anda skref han i början af följande året till J. De la Gardie (utdrag
äro tryckta i De la Gard. Arch. XX: 16.). «Österrikiska monarkien ramlar»,
säger han, «ej af svaghet i sin hopsättning, ej af de vanliga orsaker, som
upplösa föreningen mellan stater, folk och deras regenter, men af så
bedröfliga grunder, att skolmästaren, som för diktaturen i San Marino, då
republiken är i fara, skulle rodna för att hafva begått så skamfulla misstag«. —
Bland Armfelts papper finnes en vidlyftig uppsats öfver ställningen i
Österrike vid början af 1801, kort före afslutandet af den föga ärofulla freden i
Lunéville. Författaren synes vara en med österrikiska förhållanden väl
förtrogen person, som är en afgjord fiende till Thuguts system och i de
mörkaste färger skildrar tillståndet inom arméen och i Österrikes provinser:
missnöjet med Thuguts förvaltning vore så stort, säges det, att revolutioner
vore färdiga att utbryta i Ungern och Böhmen. Uppsatsen har varit
underställd Armfelts granskning, af hvars hand åtskilliga smärre redaktionsändringar
äro gjorda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0381.html
