- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
385

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Armfelt ville undfly, med anledning af hans delaktighet i det
brott, som ingaf Armfelt en så oöfvervinnelig motvilja. I ett
följande bref upplyser emellertid Armfelt, att »Pahlens händer
äro fria från blod», och gjorde en bestämd skillnad på honom
och de verkliga mördarna, bröderna Zuboff, som vore »gement
stygga knektar». Ehuru han bibehöll den åsigt, att »brottet
icke, under hvad form det än må visa sig, är nyttigt eller
nödvändigt», så underhöll han dock sin gamla förbindelse med grefve
Pahlen. Denne var för öfrigt det ryska rikets mäktigaste man
för tillfället; han var därjämte en af Sveriges verkliga vänner
i politiskt afseende och kunde äfven för Armfelts enskilda
angelägenheter vara till nytta. [1] För Armfelt synes Pahlen hafva
varit angelägen att i bästa dager framställa sitt förhållande till
»en événement, säger Armfelt, som man ej talar om
cavalièrement, fast man gärna vill göra allt för att excusera sig».

En månad efter kejsarmordet afsände Armfelt — han hade
då lemnat det ryska området och befann sig på fädernegodset
Åminne i Finland — en utförlig »Relation des événements qui
ont rapport à la mort de Paul I, empereur de toutes les
Russies. [2] Han redogör däri utförligt, tydligen efter upplysningar,
vunna på närmaste håll, för beredelserna till tronhvälfningen.
Redan i September 1800, berättar han, umgingos åtskilliga
af Rysslands främsta män med planer att afsätta kejsaren
och lemna regeringen åt storfursten Alexander; men denne
kunde icke förmås att därtill lemna sitt bifall. Sedermera hade
kejsarens våldsamhet ständigt varit i stigande, och hans
uppretade stämning mot sina söner gjorde det sannolikt, att de
snart skulle blifva inspärrade i fängelse och att hvarjehanda
grymheter skulle föröfvas. Då lyckades man omsider vinna
storfursten Alexanders bifall till en statskupp. Kejsaren skulle
inspärras såsom sinnesförvirrad; ett manifest, skrifvet med
försigtighet och moderation, skulle utfärdas, hvari kejsarens
sjukdom omtalades såsom tillfällig och uttrycktes förhoppning att


[1] Armfelt sökte genom honom få de kurländska prinsessornas
angelägenheter ordnade så väl som sin egen pensionsfråga, men tidpunkten var icke
synnerligen gynnsam därför. «Il est accablé d’affaires«, skrifver han om
Pahlen till hertiginnan af Sagan 26/4 1801, «et on ne peut lui parler que de
celles qui décident le sort de l’Europe, les autres ne fixeront pas son
attention: ainsi mes projets de réaliser ma pension manquent, et je ne puis obtenir
que de vagues promesses pour mes amies.«
[2] Dat. d. 22 April 1801, öfversänd till Gustaf IV Adolf, med ett bref
af samma datum. (Orig. i R. A.) Berättelsen spriddes i åtskilliga afskrifter
och trycktes sedermera anonymt utan Armfelts vetskap, men indrogs. Ett
ex. af detta sällsynta tryck finnes i Kongl. Bibl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free