Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom icke strax; så hade lidandet och sjukdomen förändrat
hans utseende. Armfelts vistelse i denna husliga krets stördes
genom ett våldsamt anfall af hans sjukdom; och han sysselsatte
sig där, utom med ekonomiska och familj-angelägenheter, med
utarbetandet af sin berättelse om kejsar Pauls mord. Han
återsåg på Åminne utan synnerlig glädje den »enögde excellensen»
Klingspor, som var »oändligt söt», oaktadt han borde hafva
funnit, att Armfelt helst skulle hafva undvikit att träffa honom. [1]
Med smärta skildes han från sin moder, som han aldrig skulle
återse — hon afled 1803 —, och begaf sig till Stockholm, dit
han anlände den 7 Juni 1801.
Glada och smärtsamma möten väntade honom där. Han
återsåg sin hustru och sina barn, af hvilka de båda på ryskt
område födda sönerna voro så godt som nya bekantskaper för
honom. Hos sina söner, hvilka tillsammans uppfostrades
under de franska abbéernas ledning, tog han sin bostad; hans
hustru och dotter bodde på kongl. slottet, på grund af den
förras tjenstgöring. — Några dagar efter Armfelts ankomst
anlände konungen till hufvudstaden, och Armfelt hade samma dag
företräde hos honom. »Han mottog mig, skrifver Armfelt till
hertiginnan af Sagan, på ett sätt, som var värdigt Gustaf III:s
son. Vi hade ett samtal, som räckte två timmar och som var
högst lifligt samt i hög grad egnadt att uppröra mina
minnen och min känsla. Jag kände mig så gripen däraf och så
lidande, att jag knappast förmådde släpa mig till min dotters
rum; och efter en svimning fick jag de våldsammaste
blodförluster. Vid midnattstid fördes jag till min bostad och tillbragte
en svår natt.»
Ett möte, som var egnadt att ännu mera uppröra
Armfelts känslor, förestod kort därefter. Det var sammanträffandet
med Alb. Ehrenström, hans olycklige korrespondent, som för
hans skull utstått många års fängelse och som längre än någon
annan af de i Armfeltska högmålet inblandade fått förbida sin
upprättelse. [2] På Armfelts känsliga sinne hade denna hårdhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
