- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
407

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han liksom ett par år förut de stora höstmanövrerna, samt
tillbragte större delen af höstmånaderna i Dresden. [1] Öfver allt
mottogs han väl, vid sachsiska hofvet t. o. m. med en
utmärkelse, som föreföll honom tröttande. Han beklagar sig, att han
alla dagar måste »spela kort med kurfurstinnan, äta med hans
kurfurstliga nåde och - leds med alla».

I Dresden föreföll under detta besök en gång ett uppträde
mellan Armfelt och hertigen af Mecklenburg, fader till den
prinsessa, som en gång varit bestämd till Gustaf Adolfs brud. Den
tyske fursten hade den taktlösheten att för Armfelt beklaga sig
häröfver och fälla förklenliga yttranden om konungen af Sverige
och åtskilliga svenskar, men fick en fyndig och allvarsam
tillrättavisning, som bragte skrattarna på Armfelts sida. »Gustaf III:s
elev och vän tillåter ej någon varelse i världen, utan att blifva
handterad som han förtjenar, att tala illa om kung och nation.
L’honneur de l’un et l’autre est dans l’étranger inséparable de
la mienne. [2] — En åtgärd af Armfelt af allmännare intresse,
som äfven omförmäles i diplomatiska depescher från samma tid,
var hans försök att rädda prins Henriks af Preussen brefväxling
med drottning Lovisa Ulrika att falla i orätta händer. Armfelt
skrifver därom själf till sin hustru, [3] att han vid genomresan i
Frankfurt a. M. sett en afskrift af prins Henriks testamente till
La Rochemond, hvari upptogos en stor mängd hemliga papper.
»Du kan väl tänka, att vår enkedrottning Lovisa Ulrikas bref
till sin söta bror voro i den collectionen — och hvilka bref från
1778! Orolig, desperat och kunnande förtro mig till ingen, tar
jag mitt parti, skrifver ett anonymt bref till konungen af
Preussen, säger, att i fyra kommoder kunna vara papper af största
importance för staten, som en aventurier, herr La Rochemond,
kunde publicera.» Sedermera hade Armfelt fått underrättelse, att
papperen kommit i konungens af Preussens ego, och att alla
enskilda papper olästa blifvit kastade på elden — en uppgift, som
dock, efter hvad han själf upplyser, visat sig vara oriktig. [4]


[1] På vägen dit besökte han ånyo — för tredje gången — slagfältet
vid Lützen. «Jag har stått under en djup rörelse, skrifver han, vid den store
konungens dödsrum, och kommit öfverens med en borgare i staden att för
min räkning och bekostnad ajoutera till träden omkring stenen tre tårpilar.«
(28/8 1802.)
[2] Saken väckte uppseende och inberättades vidlyftigt efter Armfelts
uppgifter i en depesch från svenske chargé d’affaires i Dresden Palin, 24/10
1802. (R. A.)
[3] 10/10 1802.
[4] Jfr Palins depescher 13/10, 21/10 1802. (R. A.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free