Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och alla de obehag, som ofta däraf blifva följden. Så länge jag
lefver, kommer jag att sakna Wien!» [1]
*
På sommaren 1803 anträdde konung Gustaf Adolf och
hans gemål den resa till Tyskland, som i många afseenden blef
ödesdiger och kan sägas bilda skiljegränsen mellan tvenne skeden
af hans regering. Ursprungliga anledningen till denna resa var
väl endast önskan att göra ett återbesök hos drottning Fredrikas
anförvandter, hvilka året förut gästat svenska hofvet. Men
vistelsen blef icke allenast långvarigare än någon ursprungligen
ämnat. Den medförde, såsom bekant, äfven i andra afseenden
olycksbringande följder: aflägsnade konungens sinne från Sverige
och närde hans önskan att ingripa i världshändelsernas gång.
Under några månader af denna tid tillhörde Armfelt det
svenska hof, som var samladt kring konungaparet hos
drottningens moder, markgrefvinnan af Baden, och drottningens farfader,
den gamle kurfursten. Han åtföljde konungaparet från Karlsruhe
till München, hvarest drottning Fredrikas syster residerade som
kurfurstinna af Baiern. Armfelts förtroliga bref från denna tid
äro upplysande för det resande svenska hofvets förhållanden och
lemna hvarjehanda bidrag till konung Gustaf IV Adolfs och
hans gemåls karakteristik.
Konungen hade uttryckt sin önskan att se Armfelt i
Karlsruhe, dit han anländt i slutet af September. Det var ingen
befallning eller fordran, att hans sändebud i Wien skulle företaga
denna långa resa; men Armfelt var genast färdig. »Det blir
aldrig Gustaf Mauritz, som kommer att manquera i égard mot sin
kung.» Han gjorde dock icke resan med gladt hjärta. »Hvad
skall en sådan resa aboutera till? Mina kunskaper i
uniformatiken äro inga, i politiken skapade för ett annat tidehvarf, i
kunskap och kännedom af människor ej stort klokare än
»Hönsgummans visa». Men alla dessa mina ofullkomligheter hindra mig
icke att natt och dag bedja Gud för konungens konservation.» [2]
— Sedan 1792, då Armfelt lemnat Sverige, hade han endast vid
sitt besök i Sverige 1801 sammanträffat med den unge konung,
hvars barndom han vårdat och hvars välgång af den döende
konung Gustaf III blifvit särskildt lagd hans närmaste vän på
hjärtat. Gustaf Adolf hade visserligen gifvit sin faders vän
[1] Armfelt till sin dotter 28/9 1804.
[2] Armfelt till sin hustru 3/9 1803.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0027.html
