Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den 8 April: [1] »Törs jag fråga E. Exc., hvarför i går, då vi
träffades, jag ej fick veta ett ord af att det ej skulle vara som
det är och som jag skrifvit? Då hade allt af mig blifvit
ändradt, och E. Exc. sparat en gammal soldat och hederlig man
för den humiliation, som jag minst bort af E. Exc. förvänta.
Huru skulle jag kunna tro, att de propre déliberé och utan
svinhundars intercession E. Exc. handterat mig på det viset!
— — Det är ej lusten att dumt lysa med ett publicandum som
förmått mig att gifva det. Det är sakens hastiga och rätta
gång, som drifvit mig därtill, och jag hör utan smicker, att
landets alla innevånare äro af den tanken. H. M:t lär förmodligen
snart komma. Hos E. Exc. anhåller jag då, att strax blifva
därom underrättad, på det jag må få lemna befälet och begifva
mig till Stralsund, där afskedas, för evigt slippa miserabla
intriganters och usla maskars influence i affärer, där en själ och
en känsla ensamt borde föra allt. Jag vet värdera E. Exc:s
goda egenskaper; jag gör dem en sannskyldig rättvisa; men
hvar gång E. Exc. agerar annorlunda mot en hederlig karl,
än han skulle vilja att man i samma cas agerade mot
honom, vet jag, att det ej är från H. Exc. generalguvernören
frih. Essen sådant kommer, utan från helt andra källor, uti
hvilka han ej en gång ville sticka sitt finger, om han såge
dess botten.»
I samma ton fortsätter Armfelt i ett bref följande dagen.
»På ära och salighet» försäkrade han, att han ej velat träda
Essens myndighet för nära, ehuru han, sedan gränsen var
öfverskriden, »äfven som en kommenderande generaladjutant hade
kunnat enligt gamla ordres» anse sig »som independent.» »Men
folket här bad mig gifva ett publicandum, som de högmögende
själf tillskapade, och jag fann helt simpelt och alldeles ej
kontrediserande det E. Exc. utgifvit, som jag fyra dagar senare
erhållit». Han erinrade om nödvändigheten af att söka vinna
förstärkning genom bildandet af den preussiska kåren, hvarom
han utfärdat sin proklamation. »Vi behöfva folk, heter det, och
det torde visa sig, då Kolbergska distriktet ej uppehåller
fransoserna. Refusera sig då för en affaire d’étiquette 5 à 6000
man, är kanske bra i Sverige och efter les formes reçues; men
huru bra det blir för resultaten, lär E. Exc. bäst själf få känna.»
— Sitt bref slutar Armfelt med följande förklaring: »Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
