- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
99

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

glömmer aldrig E. Exc. som en hederlig och bra karl samt värdig
krigskamrat; men lika lifligt hatar och föraktar jag låga
smickrare och intriganter, som förmått mig att bryta all tjenste- och
medborgerlig relation oss emellan.»

Det var klart, att ett dylikt hänsynslöst språk icke var
egnadt att göra Essen benägen att åter knyta förbindelsen med
Armfelt eller att befrämja hans planer. Och de »miserabla
intriganter och usla maskar», som enligt Armfelts åsigt förledt hans
förman att »humiliera» honom — det var öfverstarna Tawast
och Melin, samt regeringsrådet Brinkman [1] — kunde ej heller
blifva vänligare stämda genom dessa utgjutelser.

Ställningen blef snart nog betänklig. Samma dag som
Armfelt från Pasewalk återvände till Anklam, d. 12 April,
ingick underrättelse, att en fransk kår från belägringen af
Kolbergs fästning blifvit afsänd till förstärkning af den ur
Pommern utdrifna Grandjeanska divisionen och i förening med denna
marscherade mot gränsen. Armfelt insåg snart det vådliga i
sin belägenhet, om han utan understöd från högra kolonnen
skulle försvara sin framskjutna ställning. Själf och genom sin
närmaste man i befälet, öfverste Vegesack, anhöll Armfelt
under dessa dagar upprepade gånger både hos Essen och
Tawast, att högra kolonnens trupper måtte få rycka fram, [2] men
utan annan påföljd, än att ett mindre detachement framsändes
från Demmin på vägen mot Anklam, för att ej vara alldeles
utan förbindelse med den andra kolonnen. Tawast skref,
säger Armfelt, till svar »ett högst onådigt bref»; och det
personliga sammanträffande, som d. 14 April egde rum mellan


[1] Denne vistades såsom ett slags diplomatiskt biträde hos
generalguvernören under Stralsunds belägring. Armfelt kallade honom ironiskt H.
Exc:s «civila geheimeråd« och ansåg hans inflytande hos v. Essen såsom
högst skadligt, särskildt därföre att denne satt sig emot bildandet af den
preussiska frikåren. «Han föreställde sig, att härtill skulle vara kungen i Preussens
tillstånd, hvilket man nb. ej på sex veckor kunde få.« (A. till sin hustru
14/4 1807). Ett egendomligt öde har velat, att de bref till Essen, hvari
Armfelt gifver luft åt sin vrede öfver Brinkman, hamnat bland dennes
papper i Brinkmanska arkivet på Trolle Ljungby. Under en senare tid stod
Armfelt i synnerligen godt förhållande till Brinkman och brefväxlade med
honom i all vänskaplighet.
[2] A. t. Essen 12/4. Armfelt och Vegesack till Tawast, se Björlin,
s. 182 o. f. I bref till sin hustru (14/4 1807) klagar han öfver högste
befälhafvarens «léthargie continuelle« och öfver Tawast, «qui ne quitte pas les
murs de Demmin, pour que tout puisse d’autant mieux se concentrer contre
moi. Ma situation est vraiment affreuse, et je ne vois pas comment j’en
serai quitte avant que le roi vient. Si j’avais le commandement, je m’en
tirerais bien.«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free