- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
104

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ehuru alla erkände hans personliga tapperhet. Hans
medbefälhafvare, som försigtigt hållit sig på afstånd och oskadda fört
sina trupper tillbaka från gränsen, undgingo det klander, som
drabbade honom för hans offensiva dispositioner och
oförsigtiga utsträckning af försvarslinien, medan de med honom delat
äran af den framgång, som dock rättvisligen bort tillskrifvas
hans åtgärder. Han hade vid sitt framryckande öfver gränsen
ej förutsett, att hans kolonn skulle blifva lemnad ensam; ej
heller att hans egen venstra flygel under Cardell skulle kunna blifva
afskuren. Häri låg Armfelts strategiska fel; och detta var å
hans sida anledningen till den olyckliga utgången. Men ännu
vid fiendens anryckande synes ett gemensamt uppträdande hafva
kunnat ändra ställningen.

»Om en liflig kommunikation underhållits alla kårerna
emellan», säger en af deltagarna i fälttåget, »så hade svenska armén
innehaft en både fördelaktig och stark defensiv ställning, ur
hvilken den troligen oaktadt fiendens öfverlägsenhet gått segrande.
Högra flygeln skulle härvid visat hastighet och djärfhet i sina
rörelser och, så fort fienden anryckt, närmat sig Vegesacks
brigad, samt då denne var nära att duka under för öfvermakten,
med beslutsamhet och förenad styrka kastat sig på fiendens
venstra flank. Hade Cardell sedan, i stället att helt och hållet
isolera sig, anfallit fienden i högra flanken, så hade utgången
knappast mera varit tvifvelaktig.» [1] Det bör icke heller lemnas
oanmärkt att, såsom vi sett, i Armfelts beräkning äfven
ingick samlandet af en preussisk frikår, som kunnat uppträda vid
svenskarnas sida.

Alla dessa beräkningar slogo fel; i stället att segra, fick
Armfelt försvara sig mot beskyllningen att genom sin
oklokhet hafva föranledt nederlaget. Det skedde från sjukbädden i
Stralsund, hvarest han länge hölls fängslad af sina kontusioner
— ännu fram på sommaren begagnade han krycka och befarade
att för framtiden blifva halt. [2] I bref till konungen redogjorde
han för de förutsättningar, under hvilka han valt sin ställning


[1] Vegesack, anf. st., s. 62. — Wingård, Armfelts adjutant, som
egentligen gjorde Cardell ansvarig för hvad som timat, vitsordar, att Armfelt
gjort sig räkning på att högra kolonnen skulle öfver Tollensee och
Friedland tåga till den venstras undsättning mot Pasewalk och Ückern. (III:
46, 50, 60).
[2] Armfelts fiender i Stralsund underläto icke att påstå, att hans
kontusioner vore diktade och endast en förevändning för att slippa befälet.
Hans enskilda bref och ögonvittnens berättelser visa grundlösheten af denna
smädelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free