Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppvaktning på Rosersberg och blef på det utmärktaste sätt
emottagen. [1]
Äfven J. F. Aminoff skyndade att, efter Armfelts föredöme,
i ett bref till hertig Karl anhålla om glömska af det förflutna,
åberopande hertigens välvilliga svar på Armfelts bref.
Ehrenström, hvars försoning med hertig Karl sålunda
bemedlats genom Armfelt, var en bland de yngsta af dem som
räknades till gustavianerna. Hans närmare bekantskap med
Armfelt var först knuten genom den brefväxling, som förde dem båda
i olyckan. Oupplösligt syntes i Armfelts ögon det band, som
sedan dess förenade honom med den, som för hans skull lidit så
mycket. Ehrenströms upprättelse och framtid hade, såsom vi
sett, alltjämt legat honom om hjärtat; från utlandet hade han
brefväxlat med honom i allmänna ämnen. Armfelt glömde
aldrig Ehrenströms ädla förhållande under högmålsprocessen 1794.
»Ni har tålt oförrätter af dem Ni mest älskat, och hämnats
däröfver genom ett ädelt tålamod och tänkesätt», skref han en gång
under dessa år till Ehrenström. [2] I Stockholm slöt han sig nu
nära till denne man; Ehrenströms anteckningar från denna tid
innehålla åtskilliga bidrag till Armfelts historia.
En gemensam vän till Armfelt och Ehrenström var
Leopold, den i gustavianernas krets ännu oomtvistade herskaren i
Sveriges vittra värld, »Nordens Apollo», som Armfelt älskade
att benämna honom. Med honom stod Armfelt sedan gammalt
i en brefväxling, som visar ömsesidigt förtroende och beundran.
Äfven till Leopold slöt han sig nära efter återkomsten till
fäderneslandet, enligt hvad ännu bevarade bref och biljetter visa.
Leopold säger, att han i honom funnit den »älskansvärdaste och
märkvärdigaste af alla människor, som han någonsin känt»; hans
biljetter, ofta på vers, äro små mästerstycken i smickrande
artighet mot »Alcibiades», »mannen af grekisk hjälteskönhet», »den
store förföraren, som tar hvad hjärta han vill, damers eller
poeters, och på hvad sätt han vill, genom ögon, öron eller andra
sinnen.» [3]
En stor högtid för alla dessa gustavianer var aftäckningen
af Gustaf III:s bildstod den 24 Januari 1808. Han son gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
