- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
197

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Föreskriften visade Adlersparres inflytande och kunde ej vara Armfelt
behaglig.

På dennes tillstyrkan förordnades dock till befälhafvare
öfver venstra flygeln generalmajor Silfversköld, sedan länge bosatt
i Göteborg, i stället för Adlersparres vän Posse. Denna
sistnämnda åtgärd framkallade Adlersparres protester, och på ett
sätt, som visade hans misstrogna öfvervakande af sin makt. För
konungen förklarade han, att han ej kunde arbeta tillsammans med
den nyss tillsatte befälhafvaren, och för Adlercreutz uttryckte
han sin harm öfver, att »en man utan all ungdomsenergi» skulle
blifva hans »kamrat på denna gräns, där enighet, medverkan af
inbördes djupaste förtrolighet borde råda». »Men, tillägger han
med syftning på Armfelt, följderna blifva för uppfinnarens
räkning, ej för min.» Kort efter sin ankomst till Vermland begärde
han hos konungen landshöfdingeplatsen i Karlstad: såsom sådan
kunde han. enligt sin åsigt, vaka öfver den norska frågans
utveckling och äfven, om så ansågs lämpligt, behålla
militärbefälet. [1] I sina bref till konungen skildrade han det misstroende,
som man i Norge hyste mot venstra flygelns befäl och yttrade
sig om »kontrarevolutionära stämplingar» af »vissa, mycket kända
personer», men begagnade tillfället att försäkra om den goda
stämningen i Vermland och Dalarna. »Hvarje
kontrarevolutionär funne där sin säkra död». [2]

*




[1]
Adl. till Karl XIII 7/8 1809 (Ups. Bibl.) samt Nielsen, anf. st., s.
319, och Adlersparre, Tidstaflor. I: 173. I ett följande bref, svar på ett bref
från Adlercreutz, hvari denne beklagat ovänskapen mellan Armfelt och
Adlersparre och uppmanat dem till endrägtig samverkan, hvarjämte han
förklarat, att han nog kände Armfelts «inkonseqventa karakter och ej ville blifva
hans förfäktare« — gaf Adlersparre fritt lopp åt sin ovilja mot «ex-favoriten«:
denne hade alltid genom sin ytlighet och sin principlöshet, sitt skräflande, sitt
tycke för fjäsk och glitter varit honom motbjudande; till användning i de
norska angelägenheterna vore han olämplig genom sina förbindelser med
«våra motståndare och sin passion för äfventyr«; och i Norge vore han föga
aktad, ansedd «som en lättsinnig fanfaron«. Slutligen — och häri ligger väl
den närmaste anledningen till detta vredesutbrott, som märkligt kontrasterar
både med Adlersparres här ofvan införda bref till Armfelt och med hans
omdöme om honom i hans skildring af Gustaf III:s tidehvarf (se detta arbete,
I: 45) — heter det: «Jag vet, att Armfelt haft all ospard möda i världen att
ridiculisera vår revolution, att han ej längesedan i öppet sällskap utmålat den
som en stråtröfvarebragd och vestra armén som en hop sammankoppladt
patrask.« (Se Tidstaflor, I: 173 o. följ. Adlercreutz’ yttrande om Armfelts
«inkonseqvens« är uteslutet i Hist. Handl., VI: 4, där hans bref först trycktes.)
[2] 31/8 1809, m. fl. (Ups. Bibl.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free