- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
222

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Å andra sidan uppgafs det med bestämdhet, att blotta ryktet
om detta förslag framkallat Karl Augusts lifliga harm, och att
han inför Adlersparre förklarat, att han, »för att med ens
afklippa dessa infamier», vore beredd att när som helst ingå
giftermål med hvem som därtill blefve utsedd, utom med
prinsessan af Danmark. [1] Hvilkendera af dessa uppgifter, som är den
riktiga, torde nu vara svårt att afgöra: ej mindre Adlersparre
än Armfelt torde hafva hört till dem, som så »gärna tro hvad
man önskar». Armfelts papper innebära emellertid åtskilliga
bidrag till kännedomen om hans sätt att bedöma den nye
tronföljaren. Personligen synas de föga hafva stått i beröring.

Förgäfves söker man i Armfelts bref — hvarest för öfrigt,
såsom vi nogsamt erfarit, uttrycken sällan vägas — något af
de ringaktande omdömen om Karl August, hvartill dennes
oansenliga yttre och borgerliga vanor sades hafva gifvit anledning
inom de aristokratiska kretsar, där Armfelt rörde sig. Tvärtom:
från de första dagarna efter kronprinsens ankomst föreligger
följande karakteristik: »Vår nye kronprins ser ferme och karlavulen
ut, har en stor circonspection i sitt sätt att vara höflig, simpel, [2]
nygirig att få reda på allt; talar litet, men enoncerar hederliga
principer, då han talar.» [3] Framför allt fann Armfelt i honom
»en hederlig karl»; och med tillfredsställelse såg han, att Karl
August syntes vilja bilda sig ett själfständigt omdöme om allt
och ej låta föra sig i ledband af Adlersparre och dennes män.
Han visade intet misstroende mot deras fiender, lika litet som
särskild ynnest åt någon annan. I Adlersparres afresa från
Stockholm, kort efter kronprinsens ankomst, såg Armfelt ett
tecken, att denne uppgifvit hoppet att »styra honom», och att
»Allvishetens roll vore slut». Den tystnad, som rådde i frågan om
kronprinsens giftermålsplaner, ingaf Armfelt förhoppningen att
han ärnade förblifva ogift; och i Mars 1810 uttalades den
förmodan, att kronprinsen »gjort mycken attention» på det ofvan
införda anonyma brefvet, hvars författare dock fortfarande vore


[1] Adlersparre, Tidstaflor II: 126, III: 69. Ett liknande yttrande
anföres enligt uppgift af Platen i Schinkel, Minnen, V: 162.
[2] = enkel, enligt då gällande språkbruk.
[3] Gömdt är icke glömdt, IV: 41 (brefvet är orätt dateradt). I ett
samtida bref till Brinkman uttrycker han sig nästan med samma ord, prisande
kronprinsens «prudence et circonspection;« med tillägg, att de stora
ceremonierna uttråkade honom och att han tyckte om att «röka sin pipa och lefva
som soldat och kamrat«. (29/1 1810, Trolle-Ljungby.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free