- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
235

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och med henne afhandlade han politiska frågor. Hon var en
afgjord motståndare till det franska systemet i Rysslands
utrikespolitik och önskade lifligt en förbindelse med England.

I vidlyftiga bref till sin gamle vän d’Antraigues, på hvars
uppmaning han under detta besök i Ryssland tjenade England
såsom politisk kunskapare, har Armfelt redogjort för
förhållandena i detta land. Det är en mörk tafla: Romanzow och
Caulaincourt beherskade den svage kejsaren; denne vore hatad och
föraktad af nationens flertal, som ville afskudda sig det franska
oket; ändock vore en förändring att hoppas genom ett energiskt
uppträdande af storfurstinnan Katarina. Hon ville förmå sin
broder att lemna det nationelt ryska partiet sitt förtroende; men
vore för öfrigt främmande för alla omstörtningsplaner. Officerare
vid gardet hade däremot öppet talat med Armfelt om
möjligheten af en revolution, hvarigenom Rysslands kejsarkrona skulle
sättas på storfurstinnans hufvud, och att på detta sätt
»ressusciter la grande Cathérine». [1] — Att Armfelt skulle företaga en
resa till Berlin för att öfverlägga med konungen af Preussen, synes
under hans samtal med storfurstinnan äfven hafva varit på tal.

Föga trösterikt var det allmänna intryck, som Ryssland
nu gjorde på Armfelt, hvilken hade sina första minnen från detta
land trettio år tillbaka i tiden, då den stora Katarina stod på
höjden af sin makt. »Ryssland, skref han efter hemkomsten till
en af sina vänner [2], erbjuder ingen lockelse för en tänkande
man, knappast för en ärelysten. Det är ett land, som är slut;
och t. o. m. utan krig kan därtill icke behöfvas mer än några
år — så vida icke en ny Peter I eller Katarina II samlar
regeringstyglarna och håller dem med stark och säker hand. Jag
kan knappast beskrifva, huru bestört jag är öfver det inre
tillståndet i detta land. Allting är förändradt och intet synes
samladt på någon hand, om det ej gäller att öka det allmänna
missnöjet och eländet.»

Öfverdrifterna i dessa skildringar äro påtagliga. De hafva
dock sitt intresse såsom målande den stämning, under hvilken
Armfelt först återsåg det land, där han skulle tillbringa sina
återstående dagar och vinna en ärofull ställning genom en
betydelsefull verksamhet. De hårda omdömena om kejsar


[1] Till d’Antraigues, 5/9, 7/9 1810, enligt dennes till engelska
regeringen insända resumé (Public Record Office. London). Den starka
färgläggningen kan möjligen härröra från d’Antraigues, hvars sannningskärlek ej var
den största. Några uppgifter i dessa referat vederläggas af andra samtidiga
bref från Armfelt.
[2] J. De la Gardie 21/11 1810. (Lunds Univ.-Bibl.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free