Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållanden och uttryckte sin önskan att snart få helsa hans hustru
välkommen vid ryska hofvet, o. s. v. [1]
Personligen kunde Armfelt ej medföra annat än de
angenämaste intryck af välvilja från detta första besök i Petersburg,
sedan han blifvit kejsar Alexanders undersåte. Han anmärkte
längre fram [2] såsom en egendomlighet i sina öden: »I ett
främmande land finner jag allt, hvad jag har haft rätt att vänta i
det land, åt hvilket jag offrat så många års tjenst och där jag
gjutit mitt blod i striden mot dem, som nu öfverhopa mig med
godhet.»
*
De finska angelägenheter, som under denna tid muntligen
afhandlades mellan kejsaren och hans nyutsedde rådgifvare, torde
företrädesvis hafva angått tvenne hufvudfrågor: föreningen af
Viborgs län med det öfriga Finland och reorganisationen af vissa
delar af Finlands styrelse, särskildt af byrån för finska ärenden
i Petersburg. Den förstnämnda frågan, vidrörd i Armfelts på
våren 1810 öfversända »Aperçu sur la Finlande,» hade lifligt
sysselsatt Alexanders tankar och synes hafva varit egentliga
anledningen till Armfelts kallelse till Petersburg; den senare skulle
medföra hans qvarstannande därstädes. Resultaten af dessa
öfverläggningar visade sig redan samma år genom kejsarens
dekret den 11 Dec. 1811 rörande införlifvandet af Viborgs län och
genom instruktionen af den 6 Nov. s. å. för den i Petersburg
inrättade kommittén för finska ärenden, hvars förste ordförande
blef Armfelt. Han erfor från början, att en god del af det arbete,
som genomförandet af dessa betydelsefulla åtgärder komme att
kräfva, skulle hvila på honom. Skriftliga betänkanden måste
han redan nu afgifva i dessa ämnen — han säger själf vid denna
tid, att han »skrifvit volymer om Finland». Äfven i fråga om
svenskars angelägenheter, för så vidt de rörde Finland,
meddelade sig kejsaren redan nu hellre med Armfelt än med svenska
beskickningen. [3] När denne i slutet af Juni lemnade
[1] Kejsarinnan Elisabet är «en ängel af himmelen, som tagit skapelsen
af en fullkomligt skön qvinna«, skref Armfelt entusiastiskt till sin hustru.
«Ära vare Gud, att jag är en så gammal syndare, men annars vore jag
amoureux à pendre«, tillägger han skämtsamt (20/6, 11/11 1811). Ännu bevarade
biljetter från kejsarinnan visa, att hon med välvilja mottog den åldrande
riddersmannens hyllning, ehuru svärmeriets tid för honom var förbi.
[2] Till sin hustru 11/11 1811.
[3] «Quand vous prendrez les affaires de Finlande, cela s’arrangera«,
sade kejsaren om en hithörande fråga, som Armfelt bragt å bane. «Car avec
Stedingk et le ministère de Suède, je n’aime pas à traiter d’affaires. On ne
sait pas où l’on est avec ces gens-là.« (26/6 1811).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0274.html
