- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
303

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af med barbarerna och få i deras ställe folk med liberala
principer och gifva dem en riktig consistence», skref han till
Aminoff. [1]

Huru mycket Armfelt än i början rådt den nye
landshöfdingen i Viborgs län till försigtighet, så var han ej sen att
förorda energiska åtgärder, hvilka syntes mången brådstörtade och
godtyckliga, men som utan tvifvel hade sin grund i ömhet om
det förtryckta folk, som låg honom så varmt om hjärtat. »Om
Ni ej tröttnar, min vän», skrifver han till K. Stjernvall (9/4 1812),
»med Ert hjärta och hufvud, så kommer med Guds hjälp allt i
ordning. Men nog får Ni lof taga itu med hårdhandskarna,
isynnerhet då man kommer underfund med dem, som söka bedraga
gemene man. Hade man beskedliga prester och riktiga
lagkarlar, så vore halfva lasset draget.»

Det var emellertid ej blott de ryska godsegare, som miste
sina lifegna, [2] eller de ryska ämbetsmän, som sågo sitt
inflytande undanträngdt och fingo tåla förebråelser af representanten
för det nyss eröfrade landet, som voro missnöjda med det sätt,
hvarpå denna förening verkställdes. Äfven en och annan af
Armfelts finska landsmän skakade betänksamt på hufvudet åt
många af dessa åtgärder, hvilka stundom vidtogos på egen hand
eller endast efter rådplägning med den nye kommitté-ledamoten för
Gamla Finland, statsrådet Rosenkampf. Han blef ordförande i
den särskilda berednings- eller öfversättningskommitté i Petersburg,
som tillsattes i Jan. 1812 för afslutandet af processer, hvilka
genom den timade förändringen fordrade ny handläggning,
Rosenkampf var ej finne och betraktades med misstroende; man
fruktade, att hans inflytande hos Armfelt skulle bära mindre goda
frukter. [3]


[1] 25/5 1812 (Rilax). Till K. Stjernvall skref han (20 Juli/1 Aug. 1812): «Adeln
i Viborgs län kan ej anses som finsk adel och bör, för att kunna njuta dylik
förmån, bevisa på hvad grund de äro intagna eller räknade uti den klassen
af medborgare. Detta är en sak af vigt och ganska nödig att låta
vederbörande förstå; ty antingen skall ståndslikheten vara allmän, eller skall det
första ståndet presentera rättigheter, som ehuru chimérique de i filosofers ögon
kunna vara, ändå statuera något, som opinionen kan fästa sig vid.«
[2] Försök gjordes af några bland dem att eludera föreskrifterna i
manifestet af den 31/12 1811, genom att låta skattskrifva sina i Finland bosatta
underhafvande på ryska egendomar eller fastigheter i Petersburg, för att
behålla dem såsom trälar. Detta föranledde en uppmaning till Viborgs
länsstyrelse att noggrannt vaka häröfver.
[3] Med bekymmer skrifver Armfelts vän Ehrenström till Aminoff (22/4
1812): «Att sättet af Gamla Finlands införlifvande med det nya väckt fasliga
missnöjen, är ostridigt. Det vore önskligt, om de kunde minskas. Saken
är god i sig själf och fullkomligt instämmande med de allmänna
styrelsegrunder, som kejsaren antagit, men den synes vara för brådstörtadt
framkommen. Alla anklagelser i det ämnet stanna mot en enda person, som genom
en behaglig yta kaptiverat excellensens [Armfelts] uteslutande förtroende.
Måtte exc. ej få skäl att ångra sitt så hastigt lemnade förtroende till en
person, som icke ens är finne!!!« — Äfven i Rysslands historia har denne
Rosenkampf fått ett mindre vackert eftermäle. Se Bernhardi, Geschichte
Russlands (i Staatengesch. d. neuesten Zeit, XXI: 615, 641, 699, 845.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free