Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställning orubbad, oaktadt de allt högljuddare ropen mot honom;
ännu den 1 Jan. 1812 erhöll Speranski i en hög rysk orden ett
vedermäle af kejsarens ynnest.
Tre månader efteråt var han störtad och under uttryck af
kejsarens onåd förvisad från hufvudstaden till Nischnij
Nowgorod; någon tid efteråt skärptes förvisningsstraffets stränghet genom
hans förflyttning till det aflägsna Perm. Samtiden häpnade
öfver detta plötsliga fall från maktens höjder. Såsom en af
upphofsmännen betecknades Armfelt, Speranskis medtäflare om
monarkens ynnest.
Att Armfelt deltagit i de åtgärder, som föranledde
Speranskis aflägsnande, bestyrkes af hans papper. Af Armfelts
brefväxling framgår, att han från början varit missnöjd med
Speranskis sätt att sköta de finska angelägenheterna.
Upprepade gånger karakteriserar han den ryske statsmannen såsom
en »konstig herre, som ibland vill lyfta upp oss (finnar), men
som åter vid andra tillfällen vill låta oss känna vår dépendance.
Å en annan sida, har han alltid ansett Finlands affärer som en
liten bisak». [1] Armfelt synes hafva ansett tvifvelaktigt,
huruvida Speranskis välvilja mot Finland i själfva verket vore så
uppriktigt menad: »Principerna af föreningen med Gamla Finland
äro en plein adopterade enligt min önskan», skref han i Nov.
1811 till Stjernvall, »men som ukasen skall uppsättas af
Speranski, så vet jag alldeles ej, när saken kommer i gång; denna så
vigtiga sak lärer väl möta svårigheter».
Egentligen var det väl långsamheten i behandlingen af de
ärenden, hvilka skulle passera den allrådande rikssekreterarens
kansli, som från början vållade denna misstämning. Därtill kom
tvifvelsutan sedermera rivaliteten om kejsarens ynnest. Men
orsakerna till Speranskis fall och till Armfelts medverkan till hans
störtande lågo dock djupare och berodde på allmännare
anledningar. I själfva verket sammanhänger Speranskis fall med den
systemförändring, som 1812 inträdde i Alexanders politik och
som Armfelt i väsentlig män bidrog att befästa.
Michael Michailovitsch, som i ungdomen erhållit namnet
Speranski på grund af de rika förhoppningar, som hans lärare
fästat vid honom, hade utgått från en samhällsklass, som i
Ryssland åtnjöt nästan mindre anseende än de lifegnas. Han var son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
