- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
366

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som med verkliga talanger ville spela en rol, retar smått upp
generalerna, då han visar dem de fel och dumheter som begås.
Hvar äro ej mänskliga svagheter? Och hvem kommer ihåg,
que la critique est aisée, et l’art difficile?» [1]

Sin personliga ställning under detta själftagna medlarekall
fann Armfelt obehaglig, och han uttryckte den förmodan, att
han, såväl som general Bennigsen, hvilken äfvenledes endast
såsom åskådare utan befäl åtföljt armén från Vilna, icke vore —
»trop bien vus». Denna sistnämnda farhåga var icke ogrundad. [2]
Oviljan mot den preussiske officer, som gjordes ansvarig för
fälttågets nedslående början, vände sig efterhand mot alla generaler
af utländsk börd i ryska armén. Den redlige general Barclay
de Tolly, född lifländare af skotsk härkomst, måste inom kort,
väsentligen på grund af denna mot allt utländskt fiendtliga
stämning, vika för gammalryssen Kutusow. Man skämtade bittert
öfver de tyska generalerna i hären; bekant är ryssen
Yermolows sarkastiska anhållan till kejsaren, då denne erbjöd honom
att välja ett ynnestbevis, att han måtte blifva befordrad till —
tysk. [3] Äfven Armfelt, som dock visserligen icke kunde anses
såsom understödjare af Phulls strategiska planer, kände trycket
af denna stämning; och det är säkerligen ett eko af hans egna
yttranden, då hans hustru skrifver: »Jag tror, att om den gode
Guden skickade hit en ängel från himmelen, så skulle man här,
om han icke vore född ryss, tala illa om honom och lägga
honom saker till last, som han aldrig haft del i.» [4]

Under dessa förhållanden, och då det syntes sannolikt, att
kejsaren, vid hvars person Armfelt från början varit anställd,
icke skulle komma att så snart återvända till armén, begärde
denne, kort efter ankomsten till Smolensk (22 Juli/2 Aug.), tillstånd att lemna


[1]
Till Ehrenström skref Armfelt samma dag (4/8) ett bref, hvari han
yttrade samma bekymmer öfver den «svåra crisis, som framkallats däraf, att
våra bägge généraux en chef ej draga jämt«, och omnämner sitt beslut att
lemna armén.
[2] Barclay de Tolly har i sin försvarsskrift till kejsaren själf skildrat
olägenheterna af att dessa generaler utan befäl vistades i högqvarteret. Bland
dem, som spredo underrättelser om alla befälets förehafvanden, för att sedan
bittert klandra dem, nämner han hertig Alexander af Würtemberg samt
generalerna Bennigsen, Korsakow och — Armfelt. (Se Bernhardi, Tolls
Denkwürdigk., I: 330.) Armfelts personliga förhållande till Bagration synes i
Smolensk hafva grumlat vänskapen med Barclay de Tolly.
[3] Bernhardi, Tolls Denkwürdigk. I: 304. Jfr de Maistre, Corr. dipl.
I: 173, där det heter, att en ryss yttrat med afseende på general Paulucci:
«Nous aimons mieux être vaincus par les Français que sauvés par un Italien«.
[4] Till grefvinnan Aug. Piper 26/8 1812.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free