- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
396

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skrift på latin med namnet »Acta Academiæ Aboensis»; äfven
en annan publikation på svenska med titel »Läsning för Finnar»
förbereddes. »Dess utgifvande afvaktade blott», heter det i den
handskrift, ur hvilken vi hemtat dessa uppgifter om Åbo
universitet under Armfelts kansleriat, [1] »kejsarens nådiga tillstånd».
Till utförande kom ingen af dessa planer till beredande af
utvägar för det finska universitetet att göra sin insats i landets
litteratur genom annan litterär verksamhet än i den häfdvunna
disputationsformen. Förslaget mötte ett passivt motstånd och
öfvergafs efter Armfelts död. I en senare tid upptogs titeln
»Läsning för Finnar» för en samling, utgifven af enskild man. [2]

*



Under dessa sysselsättningar med hvad som på nära eller
fjärran håll fästade det rörliga sinnets uppmärksamhet, skymde
aftonen efter en stormig lefnadsdag. Skuggorna föllo; dystra
tankar och vemodiga själfbetraktelser fylla de förtroliga
meddelandena oftare än förr. »Mitt glada lynne försvinner», klagar
Armfelt redan på våren 1813. »Idén att blifva så där odräglig
för både mig och andra är humiliant». Allt lifligare framträder
önskan att få lemna det offentliga lifvet. »Hvarje dag stadgar
allt mer öfvertygelsen, att mänskliga beräkningar ej äro att
bygga på. Intet är visst — utom tillintetgörelsen, till och med
innan man upphört att vara till.» (14/7 1813.) Och då han i
November 1813 träffats af det första svåra anfallet af den sjukdom,
som efter nio månaders plågor slutade hans lif, skref han till sin
dotter: »Men det lider, men det skrider, et cela n’est que tant
mieux.» »Hvarför har himlen icke redan tillåtit att jag fått sluta
min smärtfulla bana?» frågade han. »Har jag då icke tömt
lidandets kalk ända till dräggen?» [3]

På det ömmaste sätt vårdades han af sin hustru, som
likväl först anlände till Petersburg efter sjukdomens våldsamma
början. Hon fann honom åldrad och affallen, lynnet nedstämdt

[1] En uppsats (egenhändig, men ej undertecknad) af
kanslerssekreteraren v. Haartman, befintlig bland Armfelts papper, från början af 1814.
Där framställas äfven andra förslag till högskolans förkofran: juridiska
fakultetens undervisning borde utvidgas genom en praktisk kurs, ett kliniskt
institut och ett barnbördshus borde inrättas, resestipendier stiftas för yngre
vetenskapsmän.
[2] Den bekante C. A. Gottlund (1864). I inledningen till denna skrift
har Gottlund erinrat om de här nämnda planerna från Armfelts kansleriat.
[3] Till gref. Piper 3/1 1814.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free