Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 66
Hans görande och låtande utomhus blev mera
oberäkneligt än förut både i krig och fred. Och vad särskilt
frågan om Wilhelm Åbergson angick, så hade han där
ännu mindre fria händer än i andra affärer.
Saken förhöll sig i korthet som följer.
Uppfylld av sin ätts livligt förtärande hämndlystnad
hade Pauline år 1843 snurrat runt efter en ny man, ty en
av hennes mest brännande omsorger var helt naturligt
att få visa Wilhelm jämte hela provinsen, hela landsdelen,
att han var henne alldeles överflödig och likgiltig.
Vi mena ej att hon friade själv till den ene eller andre.
Det behövde hon ej, ty hon var som vi tidigare bemödat
oss låta tydligt förstå, en mycket vacker flicka, och en
flicka med hemgift. Hon behövde bara se alldeles ledig
ut, och det gjorde hon också då hon kom hem till
Coriolani gård i Alfta socken i Hälsingland, som bland hans
flera gårdar hade ett slags värdighet av stamgods, eller
rättare sagt: gården var ej ärvd utan förvärvd, men
socknen var Coriolani hemsocken och dess ej sällan
kniv-beväpnade affärsseder hade bidragit till hans utbildning
och till hans hemkänsla i orten.
Efter två veckor friade byns handlande och hon tog
honom.
Han var mycket liten till växten, ett halvt huvud
kortare än Pauline själv, linhårig, rödögd, mager, tunn och
kantig, skinn och ben bara, men eldfängd som en
tändsticka och i umgängessättet lik en prima kautschaboll
som blivit slängd i väggen och i ursinnig fart cirkulerar
hit och dit i rummet. Pauline blev yr i huvudet att se på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
