Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länkat henne vid det stora, gråa huset, der hon ansett
sig ha flera års straffarbete kvar. Att fattigdomen
äfven kunde blifva en boja, det förstod hon verkligen
icke än. Hon hade läst i böcker för ungdom om
fattiga hem. Det var alls inte otrefligt. Der fanns
alltid en eller flera féer med skinande hvitt
förkläde, hvilka gjorde hemmet till ett dockskåp,
bakade och syltade och fylde fönstren med vackra
blommor samt visade talang i att fira högtidsdagen
med vin och kakor. När ingen menniska såg det,
sysslade dessa féer med något extra arbete, som
de sålde, och öfverraskade till jul med ett piano
eller någon annan nätt gåfva. Hildurs min
klarnade allt mer, men plötsligt fördunklades den igen.
»Hvar är mamma? Är hon sjuk,» sade hon
ängsligt.
»Hon är i sitt rum. Hon har hufvudvärk,
du får inte störa henne.»
»Och hvar är pappa?»
»Ja, jag vet inte, han är kanske också i sitt
rum; annars är han väl på kontoret»
Stackars pappa! Nu visste Hildur, hvarför han
så länge sett nedtryckt ut, och mamma så irriterad.
Hon tog skyndsamt af sig hatt och kappa och
smög sig till hans lästa dörr. Hon lyssnade, vred
på låset och kom in.
Ja, der satt han ensam och böjd. En stor
hufvudbok låg uppslagen framför honom, och han
såg med dimmiga ögon och trött min litet
miss-nöjdt på Hildur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
