Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svarade aldrig rent ut på detta. Nog förstod hon,
att han var fritänkare. Men hvarför ville han ej,
att hon skulle vara det? Hon fick snart nog
svaret derpå.
En eftermiddag, när hon kom in i hans rum,
stod han med hatt och rock på för att gå ut efter
några tidningar. Hon passade på och öppnade
fönstret för att släppa in frisk luft, medan han var
borta. En vindil kom och ryckte i fönstret.
Gardinen fläktade lös inåt rummet, och en massa
papper flög utåt golfvet.
Gertrud stängde skyndsamt fönstret, fäste
gardinen och plockade upp papperen. Hennes blick
föll dervid på ett tätt skrifvet ark, der hon
fäste sig vid ordet kvinnan. Hon satte sig ned
och läste:
»Kvinnan är ej kallad att föra verlden framåt
på andens område. Om man fråntager henne den
personlige Guden eller öfver hufvud taget den
dogmatiska tron, skall hon falla till stoft eller komma
på villovägar. Hennes hand skall aldrig mäkta
bära den högre sanningens fackla. Hennes blick
fördrager ej dess ljus, och hon vill helst ledas af
aningen och instinkten. Men hennes instinkt är
dygdens, och hon skall följa den, om hon får
utveckla sig i en sund riktning. Må då ej kulturen
förvränga hennes natur. Samhället skall ingenting
vinna derpå. Lemna henne på hennes
anspråkslösa ståndpunkt, och hon skall varda en af de
yttersta, som bli de främsta. Eller hafven I ej
skäl att blicka upp till den varelse, som bringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
